www.omkonst.com:
Det översinnliga ljuset
Byzantium 330-1453, Royal Academy of Arts, London, 25/10 2008 - 22/3 2009
Text: Susanna Slöör

skriv ut denna text

Många hänförda besökare vittnade om att här fanns himmelriket redan på jorden. Världen var insvept i guld eller snarare upplyst av det gudomliga ljuset, som företrädarna för den rätta kristna tron själva uppfattade det. På Royal Academy of Arts i London visas en imponerande utställning med bysantinsk konst och konsthantverk. Allt från den heliga Graalen till ikoner daterade innan de stora bildstormarna härjade på 700-talet. Sammanlagt omfattar utställningen 340 objekt.

Kejsaren och bildstormaren Leo V kallades av nidskrivarna och bildälskarna för ”Kameleonten”. I en skrift från tidigt 800-tal kritiseras Kameleontens taffliga lismanden och ränksmiden. Historien slutade med att dalgången runt Bosporen utanför då belägrade Konstantinopel skövlades av en bulgarisk armé. Man häpnar över brutaliteten och den systematiska noggrannheten hämnarna uppvisade.*
     Trots dramatiken och flodvågorna av förstörelse, som det bysantinska riket, östliga Rom, utsattes för av politiska och/eller religiösa bildsymboliska skäl, finns en mängd kostbara konstföremål bevarade. Dessa vittnar om både förädling och konstans. Central är tanken att man genom färgen och ljuset åkallar känslan av gud inombords. Bilden behövde inte vara en illusorisk återgivning men vacker för att leda tanken rätt – mot uppenbarelsen. Man tänkte sig inte att himmelriket lät sig skildras verklighetstroget, utan det visade sig genom symbolens överförda bemärkelse.

Bildstormarna, eller ikonoklasterna, förbjöd i två omgångar under en period av hundra år figurativa återgivningar av de heliga figurerna. Kulten av ikonen hade enligt dem urartat under 600-talet och hyllades som gudomar i egen rätt. Pest, krig och nedgång i rikets status drev på processen. Det bysantinska riket eller forna Östrom var som mest utbrett runt hela medelhavet kring år 550 e kr. Bilder av kejsaren Justinianus (527-565) och kejsarinnan Theodora finns ännu bevarade som guldskimrande mosaiker i italienska Ravenna.
     Rikets centrum Konstantinopel (Byzantion, numera Istanbul) vid Bosporen skapades som det nya Rom av den första kristna romerska kejsaren Konstantin (324-337) år 330. Efter bildstormarnas fall, år 843, lystes Bysans återigen upp av religiösa figurativa hyllningar. Ikonen och ikonostasen befäste sina rituella former.

På utställningen ägnas en särskild del åt verk från Sankta Katarinaklostret i Sinai. Genom att klostret redan på ett tidigt stadium försvann ur det bysantinska rikets herravälde skonades det från de interna bildstormarnas härjningar. Klostret uppfördes under Justinianus regim runt den plats där man uppfattade att den brinnande busken stod och nära berget där Moses tagit emot lagtavlorna i sten. Med på utställningen finns två ikoner som härrör från klostret daterade på 600-talet. Om jag inte minns fel är det här merparten av det fåtal ikoner som finns som kan dateras före 700-talet. Det säger en hel del om den massiva utplåningen av Bysans tidiga bildvärld.
     De tidiga ikonerna utfördes med vax som bindemedel. Samma metod användes för mumiemålningarna i egyptiska Fayum på 100-talet (varav ett exempel finns med på utställningen). Efter bildstormarna tog äggtempera över som huvudsakligt material.

Själva centrum i det bysantinska riket, Konstantinopel, upplöstes definitivt år 1453 då de ottomanska turkarna tog över staden. Den bysantinska ortodoxa traditionen flyttade successivt österut och spred sig upp över Balkan och till Ryssland. Bäst bevarat finns arvet således i periferin. Men det vore fel att beskriva Östrom som ett isolerat nav. Interaktionen med väst pågick under tiden. I den viktiga handelsmetropolen Venedig möttes de olika strömningarna och påverkade varandra ömsesidigt. En av utställningens viktiga utlånare är således San Marco-samlingarna. Man bidrar med bland annat ett rikt dekorerat emaljarbete, med guld och ädla stenar, av Sankt Mikael med svärdet höjt utanför porten till paradiset.
    Ett annat intressant venetianskt bidrag som både visar på gemensamma influenser och västs mer avvikande naturalistiska intresse är en målning av Gentile Bellini (bror till Giovanni Bellini, Giorgiones och Titians läromästare). I detta ber (förgäves) kardinalen Bessarion för religiös försoning mellan öst och väst. Den officiella brytningen mellan påve och patriark, skedde redan 1054.

Den mångfacetterade värld som Royal Academy presenterar bildar tillsammans med utvecklingen av bilduppfattningen under renässansen viktiga poler i västerländsk konst. Intresset för metaforen eller abstraktionen som Bysans bidrog med kan ställas mot den innerliga upplevelse som den naturalistiska skildringen av såväl gud som avbilder utlöste i väst.
     Under hösten har man i London kunnat ta del av båda dessa världar genom utställningen av renässansporträtt på National Gallery. Tron på kreatorn, skaparen och konstnärens kraft att kunna avsublimera den individuella själen och få den att fästa direkt i duken, i porträttet, kan ställas mot kraften i symbolen som utlöser idén om den inre bilden av en hinsides gemenskap. Den polariserande kampen mellan dessa tvåäggstvillingar, den visuella och den konceptuella, fortsätter - fåfängt och utsiktslöst, vilket vi ska vara tacksamma för.

*”Bildstriden tar ny fart: ur en anonym skrift om kejsar Leo V”, Bysantinsk antologi, red. Jan Olof Rosenqvist, (Skellefteå, 2005).

London/Stockholm 2008-12-29 © Susanna Slöör


 


 

 

 


Unknown artist
Enamel icon with Archangel Michael,
Silver gilt, gold cloisonné, stones
46 x 35 cm
Procuratoria di San Marco, Venezia
Photo per gentile concessione delle Procuratoria di San Marco/Cameraphoto Arte, Venice

Att. to Giunta Pisano
Double sided processional cross, Christ crucified, 1250
egg tempera on wood
113 x 83 cm
Museo Nazionale di San Matteo, Pisa
Photo su concessione del Ministero per i Beni e le Attività Culturali, Soprintendenza di Pisa e Livorno/Aldo Mela

Unknown artist
Incense burner in the shape of a church, 10thâ??11th century
Silver partially gilded
36 cm
Procuratoria di San Marco, Venezia
Photo per gentile concessione della Procuratoria di San Marco/Cameraphoto Arte, Venice
"Mot Las Vegas", 42 x 29 x 21 cm, 2008 © Tilda Lovell


Unknown artist
Mosaic icon of Saint Stephen, c. 1108â??1113
Tesserae on stucco
218 x 118 x 7 cm
National Conservation Area St. Sophia of Kiev

 

   
Royal Academy of Arts| Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com