www.omkonst.com:
Cité des Arts
Cité des Arts, Paris, december 2008
Text: Jan Manker

Cité des Arts från gården...

... och från gatan

På Cité des Arts i Paris ges möjligheter för kulturarbetare från hela världen att få bo och arbeta under längre eller kortare tid till en rimlig kostnad. Institutionen startade sin verksamhet 1965 i ett då nybyggt hus som ligger mitt i Paris, granne med Seinestranden på 18 Rue de l'Hotel de Ville. I några annex och i huvudbyggnaden finns idag cirka 300 små ateljébostäder, som hyrs av olika kulturinstitutioner från hela världen. Ateljéerna är utrustade med ett pentry, toalett och dusch samt är spartanskt och enkelt möblerade. De är ljusa och fungerar bra som arbetslokal och tillfällig bostad.
      Dessa ateljéer fördelas sedan efter en ansökan till musiker, konstnärer, dansare m.m. på lite olika villkor beroende på vilken institution som hyr dem. I Sverige har Konstakademien och Musikaliska Akademien två ateljéer var och KRO genom Carina Ari-stiftelsen en ateljé. Det finns också en möjlighet att kontakta Cité des Arts direkt och höra om någon ateljé är ledig att hyra. Det är troligt att de då kräver någon form av referens om man inte bott där tidigare.
      Här anordnas också konstutställningar, konserter och andra kulturevenemang. På Cité des Arts finns konsertsal, konsthall, grafiska verkstäder, fotolabb, musikstudios m.m. Om ni besöker Paris kolla gärna upp vad som händer på Cité des Arts. Konserterna och utställningarna besöker man gratis. Deras hemsida är: www.citedesartsparis.net

© Julia Schölzel

Det är ytterst värdefullt att kulturarbetare på detta vis kan vistas utomlands och dessutom få träffa kolleger från hela världen. Arbetsmiljön är stimulerande och det sjuder av liv i huset. Ibland resulterar det också i spännande samarbeten vilket jag fick bevittna vid en ateljéutställning som innehöll en konsert och installation av Julia Schölzel och filmprojektion av Ulrich Bernhardt. Julia Schölzel hade samlat skräp från Seinestranden och vatten från Seine. Av skräpet hade hon byggt upp ett litet landskap på en sandbädd. Ovanför hängde tolv vattenflaskor upp och ner som var kopplade med var sin liten slang och en ventil så att vattenflödet kunde kontrolleras. I taket projicerades en film av Ulrich Bernhardt med vatten och händelser kring och på vatten som motiv. Genom att låta vattnet från Seine droppa med olika hastigheter och styrka på föremålen skapade hon små vattendroppsljud med olika klanger och rytmer. De små ljudens konsert med ett starkt poetiskt uttryck fyllde rummet, när Seines smutsiga vatten och strandfynden åter fick mötas. Egentligen var detta första satsen med betäckningen ”rive 08” och den följdes omedelbart av ett slagverksnummer med betäckningen ”bois flottant” som också innehöll en del vattenljud. Den senare delen framfördes skickligt av en ung slagverksmusiker, Lucie Antunes.
      Julia Schölzel är född i Düsseldorf, uppvuxen på landsbygden i Bayern och numera bosatt i München. Hon är utbildad i München och Kiev. Vid sidan om sitt komponerande arbetar hon tidvis med dramatik för tysk radio och TV.

© Miks Mitrevics

© Peeter Allik

Ateljéutställningar är vanliga på Cité des Arts men är väl sällan så ambitiösa som Julia Schölzels. De fungerar mer som ett kontaktskapande forum mellan de boende på centret. Samtidigt arrangerar Cité des Arts större utställningar i sin konsthall och där visades under oktober en utställning med ny konst från våra baltiska grannar i samband med att två baltiska veckor pågick i Paris. Här hade man valt att i första hand föra fram installationer, foto och film men inte helt glömt bort måleri och grafik.

© Inta Brunina

© Voldemars Johansons

Miks Mitrevics från Lettland presenterade ett verk som förde tankarna till någon form av tillfälligt laboratorium. Som stark kontrast till detta stod de kraftfulla och stora grafiska bilderna av Peeter Allik från Estland. Med ett mycket grovt linjemönster lyckades han skapa illusion av en gasfylld och skrämmande miljö. Ett stort membran av såpvatten bildades i Inta Bruninas objekt ”7 seconds”. En rund stång fångade upp vattnet och höjdes sedan så att ett ”såpfönster” med skiftande färgspel bildades under några sekunder tills det sprack sönder. Voldemars Johansons lät en smal, rund ljuskägla från en film projiceras på målningar och lyckades skapa en märklig relation mellan måleri och rörlig bild. Om denna utställning var representativ för dagens Baltiska konst så står där dörrarna på vid gavel för alla former av experiment.

Paris/Stockholm 2008-12-03 © Jan Manker

Cité des Arts, Paris | Omkonsts startsida


 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com

 

      
skriv ut denna text