www.omkonst.com:
När formen finner sin kropp
Lage Lindell, Konstakademien, Galleri Öst, 5/1 - 10/2 2008  
Text: Leif Mattsson

skriv ut denna text

Lage Lindell (1920-80) var en passionerad tecknare med rytmen som ständig med- och motspelare. Hans bilder myllrar av liv och kraft i dansande linjeföring. Pennan löper snabbt över bladen, sätter in en markering här och en förtoning där, i jakten på det enda väsentliga - livet. Till och med i den sista sviten gouacher från sjukhuset, där han ligger döende, är det just livet som hyllas. Sällan har smärtan och dödsångesten skildrats i en så optimistisk ton som i dessa bilder. Det var som om han ville betvinga själva det oundvikliga utslocknandet med magisk dans, och gärna till ett pumpande beat från en Charlie Parker-låt.

Under endast några få år på femtio- och sextiotalen kan man ge Lage Lindell epitetet "abstrakt målare", och även då med visst förbehåll. Han var i grunden en alltför stor humanist för att i längden nöja sig med enbart geometri. Och någon symbolist var han knappast heller - det avbildade i hans bilder representerade endast sig självt.
     Nej hans motto tycks ha varit: allt går att använda i konsten om man bara vrider och skruvar det tillräckligt. Så in med kossor och änder, gubbar och gummor, solnedgångar och gotländska stränder. Sen är det bara att baka samman allt till ljuvligt doftande kompositioner. Lätt sagt, men som alltid krävs det en outröttlig (och närmast manisk) konstnär med en sällsynt episk talang för att lyckas med det.

Lage var empatiker och vänsterman. Hans hjärta klappade för det folkliga, men inte i den välanpassat socialrealistiska formen. Han önskade istället balansera den revolutionära formalismen, såsom den såg ut i den ryska suprematismen, med en inkännande gestaltning. Uppgiften låter omöjlig, närmast som ett Sisyfosarbete. Men om någon skulle lyckas så var det just Lage.
      De teckningar och gouacher som nu visas i Galleri Öst på Konstakademien är övertygande exempel på sammansmältningen av de två begreppen form och känsla. Inte för ett ögonblick förloras den medkännande tonen. Männen i sjukhussängarna, med blottade könsorgan, prövar ständigt nya positioner i hopp om att finna sådana som smärtar något mindre. Deras figurer bildar rytmiska mönster med sina stolta vackra kroppar, mitt i eländet.
      I gouacherna klingar de motsträviga grundfärgerna gult-rött-blått. I teckningarna värmer det mjuka blyertsstiftet. En njutning att se - en smärta att dela. 

Stockholm 2008-01-08 © Leif Mattsson


 


 

 

 


Gouache © Lage Lindell


Blyertsteckning © Lage Lindell


Gouache © Lage Lindell

   
Konstakademien | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com