www.omkonst.com:
Vajande seriestrippar med kärlekspop
Daniel Novakovic, ”Jag tror jag är kär”, Campus Norrköping, Statens konstråd, 2008
Text: Hanna Stahle

skriv ut denna text
”Jag tror jag är kär” © Daniel Novakovic. Foto: Hanna Stahle

Serieteckningar är sedan länge accepterade i finrummen och nu har även Statens konstråd gett utrymme åt serietecknare genom ett uppdrag till Daniel Novakovic att uppföra ett permanent verk. Det blir ett friskt grepp till nya Campus i Norrköping.

Väggarna runt husets hörsal löper genom två våningsplan och utgör platsen för Novakovics berättelser. Teckningarna har förstorats upp och tryckts på tapetpapper. De rymmer både snälla pasteller och en tyngre svärta. Här tecknas scener ur minnet av olika kärleksrelationer. ”Jag tror jag börjar falla för dej mer än planerat” och ”Du åt alltid upp all frukost och lämnade kylskåpet tomt” hör till några av replikerna som alla är vardagligt nära men också lite poppigt ytliga.
      Jag vet inte i vilket syfte Novakovic har valt att utelämna pupillerna i sina figurers ögon. De tomma ögonvitorna ger ett inåtvänt uttryck och jag blir inte riktigt kvitt de kontaktlösa blickarna som ingår i det manér han använder sig av. Det riskerar helt enkelt att stå i vägen för uttrycket. Miljöerna i bakgrunden och de små detaljerna visar upp en större variation och ger mer att upptäcka.


 


 

 

 

Seriesekvenserna böljar över väggen. Här finns inga rader av strikta kvadrater utan serierna rör sig fritt och lekfullt över hela väggytorna. De blir ett svar på sin omgivning. Liksom solkatter genom det glittrande och flödande vattnet utanför fönstret intar de sin plats med självklarhet. De tar på ett imponerande sätt rummet i anspråk och binder ihop dess våningar och riktningar. Daniel Novakovic visar att han behärskar även det större formatet.

Om man kommer gående över Bergsbron så ser man bilderna genom de stora glaspartierna som vetter ut mot strömmen och Norrköpings mycket speciella gamla industrilandskap. Jag måste resa vidare innan mörkret faller och belysningen tänds men jag vill gärna återvända och se byggnaden med bilderna lysande i glashuset mot vattnet.

2009-04-07 © Hanna Stahle


Statens Konstråd | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com