Under en månads tid spelar fotokonsten förstafiolen på den skånska konstscenen. Fotobiennalen "Fotografi i fokus" går för femte gången av stapeln med utställningar, föredrag och workshops. Verksamheten på Fotogalleriet Format i Malmö utgör en av de naturligaste pusselbitarna i detta fotoentusiasternas eldorado.

Första intrycket av galleriets båda utställningar signalerar obehag. Då menar jag inte nödvändigtvis något negativt utan mer ett fängslande obehag i stil med hur en gripande dokumentär eller en god, och samtidigt kuslig, spelfilm kan fängsla sina tittare.
     Obehaget i Aida Chehrehgoshas bilder är av ett mycket privat slag. På stora färgfotografier framträder hennes egna föräldrar, mamman och pappan stirrar rakt in i kameran, en face, stumma, stela och inaktiva, som vore de båda anklagade brottslingar, uppställda av polisen för en vittneskonfrontation.
     Chehrehgoshas bildsvit är en uppgörelse med en uppväxt i Iran fylld av misshandel, bevittnad otrohet, rädsla, känslokyla. Men samtidigt också en kärleksförklaring – mot alla odds – ett försök till förklaring till att det blev som det blev.
För det är verkligen föräldrarna, de riktiga, på konstnärens bilder. Jag ser framför mig en dotter som arrangerar, regisserar och ljussätter – med lydigt accepterande föräldrar - bara det kan få en att tvivla på hatets bottenlöshet. På något vis har fotograferandet gjort att målet för de tre blivit ett och samma.