www.omkonst.com:
Bevara eller förkasta
Hanna Beling, Måns Müllner, Örebro konsthall, 22/9 - 21/10 2012

Text: Kristina Mezei

skriv ut denna text
© Hanna Beling © Måns Müllner

Delikata djurporträtt och monstruösa bebisar – spännvidden är stor när Hanna Beling tar sig an det språk som är den traditionella porträttkonstens. Kravet på likhet och uppmärksamheten på detaljer leder nästintill till konstnärlig språkförbistring och frustration.
     Ändå är Hanna Belings skulpturer lätta att ta till sig. Vi känner väl igen både Astrid Lindgren, Margareta Krook eller medutställaren i Örebro konsthall, Måns Müllner. Här finns också Stina och Tora, babyn eller den lilla flickan som ändrar format. De är olika men ändå påfallande lika.

Det visuella uttrycket i sin helhet är gemensamt för dem alla samtidigt som detaljerna skiljer sig: ansiktets form med läpparnas fyllighet eller amorbågens skiftning, örats invecklade snirklanden, ögonhålornas djup, näsryggens vinkel och näsborrarnas rundning. Hanna Beling arbetar i vax. Det har en transparens som än är skimrande som alabaster, än rosafläckat som färgat av upphetsningens rodnad, än gulblekt som hos ett lik. Den stolta hållningen med elegant sträckt hals och nakna axlar binder skulpturerna samman.

Alla dessa noggrant studerade enskildheter erinrar om skalövningar i pianospel eller snarare om böjningsmönster i ett språk där traditionen från antik och renässans är svår att undkomma. Åtminstone för Hanna Beling. Hon finner variation med en viss lekfullhet i det stora allvaret: fogskum eller papper används till intrikata håruppsättningar, fragment som spetskragar smälts in i axelpartier. Hon går upp i format, en brytning som hämtad från popkonstens efterföljd, och babyn blir en jätte med stirrande ögon och plufsiga händer. Hanna Beling söker efter att bryta traditionens tvångströja men kastar inte riktigt loss. Begripligt, elegant och tidlöst är ord för hennes förvaltning av en tradition. Men jag får en känsla av frustration, under den behärskade ytan ett febrilt letande: Vilka medel ska användas för att bryta traditionen och gå vidare?

Det är delvis samma frågeställning som medutställaren Måns Müllner arbetar med. Att visa hans bilder i samma rum hade livat upp utställningen och gagnat båda konstnärerna.
     Müllners små målningar ingår i ett projekt från de senaste tio åren: "Pink and Green Paintings". I skärande rosa och grönt målar han kända logotyper, symboler och ikoner hämtade från samhällets kommersiella, kulturella och mediala sfärer. Här håller alla bilder en lika hög kolorit och vi kommer som betraktare inte undan.

Örebro 2012-10-03 © Kristina Mezei


 


 

 

 


© Hanna Beling


© Måns Müllner


© Hanna Beling

 

Örebro konsthall | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com