www.omkonst.com:
De ostyrbara
The Ungovernables, New Museum, New York, 15/2 - 22/4 2012

Text: Mattias Lundblad

skriv ut denna text
Adrian Villar Rojas
"A Person Loved Me', 2012

Jonathas De Andrade
"Ressaca Tropical", upphittad dagbok, fotografier

Danh Vo
"We The People", koppar

New Museums andra triennal bär namnet "The Ungovernables", hänvisande till gammalt kolonialt språkbruk, och det faktum att USA och Europa som omväxling är underrepresenterade.
     Resultatet av kuratorn Eungie Joos arton månader långa sökande i tjugo länder är en samling av ett femtiotal konstnärer som tillsammans fyller hela museet. Konstnärerna är nästan uteslutande födda under sjuttio- och åttiotalen.

Den brasilianske Jonathas de Andrades verk "Ressaca Tropical" (Tropisk bakfylla) består av upphittade dagboksanteckningar från 1975, arrangerade i kronologisk ordning tillsammans med fotografier av konstnärens hemstad Recife, där dagboken är författad.
     Ordet ressaca har också en betydelse av pånyttfödelse, och dagboksanteckningarna är en ständig pendelrörelse mellan extas och ångerfullhet. Att läsa någons dagbok ger en voyeuristisk spänning, och de gamla suddiga fotografierna ger fantasin en effektiv bakgrund att spela mot.

Argentinske Adrian Villar Rojas skulptur "A Person Loved Me" når från golv till tak, och refererar till en serietidningsestetik som kanske främst tillhör hans egen åttiotalistgeneration. Verket innehåller en intern motsättning med sin stora massa och sönderfallande yta. Den både tycks kunna få liv och förgöra allt i sin väg, och när som helst falla sönder. En bild av ett bräckligt men bångstyrigt ekonomiskt system. I konceptet ingår att skulpturen inte kan lämna lokalen utan att förstöras.

I närheten, både idémässigt och rumsligt, finns vietnamesiske Dahn Vos "We the people". De vågiga kopparflaken påminner först om Richard Serras minimalism, men visar sig vara kopior av delar av Frihetsgudinnan, som var för sig måste stagas upp av rörkonstruktioner eller ligger hjälplösa på golvet. En enkel bild av hur summan av ett system är större än delarna.

Brasilianska Cinthia Marcelles videoverk är ett välkoreograferat raseri, där föremål rytmiskt kastas på och fyller en från början tom parkeringsplats, varpå en stunds tystnad följer innan det börjar om igen.

Helhetsupplevelsen av "The Ungovernables" är en uttrycksmässigt varierad, men idémässigt sammanhållen utställning. Det rör sig om konst som inte förlorat tron på sin samhällsförändrande kraft. Så oregerlig som namnet kan antyda är den dock inte, tvärtom mycket välartad.

New York 2012-02-20 © Mattias Lundblad (text och foto)


 


 

 

 


Slavs and Tartars, "Pray Way"


Mariana Telleria, 'Dias en que todo es verdad / Days of Truth', 2012, funna objekt


Installation of The Propeller Group's 'TVC Communism', in which they developed an ad campaign for communism.


Lynette Yiadom-Boakye 'Hard Wet Epic', 2010, olja på duk


Jose Antonio Vega Macotela, "Habemus Gasoline", 2008 Tequila-destilleri, råolja

 

New Museum, New York | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com