www.omkonst.com:
Skyddslöshetens spegelbild
Katarina Norling, "Täcke av lindring", Galleri Se Konst, Falun, 8/2–1/3 2014

Text: Niels Hebert

skriv ut denna text
Skisser © Katarina Norling

När Katarina Norling lägger ett täcke för lindring i Galleri Se Konst i Falun skapas ett avstånd till gatan utanför, till ett samhälle som plötsligt framstår som märkligt i sin snabbhetsdyrkan, sin tro på quick–fixen och på alltings yta och mätbarhet. Som om det snabba inte kunde skapa lagringsproblem i känsloförvaret och förvandla minnen till minor.

Ett utprintat foto i klen upplösning är Katarina Norlings utgångspunkt. Fotot föreställer ett verk från 1997 med titeln: ”Skrin innehållande det jag vill lämna bakom mig med ett täcke av lindring”.
     På golvet har hon nu brett ut ett nytt täcke av lindring. Men det ligger inte lugnt där, det tycks som om en stark och snabb vind sliter i hörn och sidor. Man kan tänka på en presenning i storm. Tack vare åtta tyngder ligger täcket än så länge kvar. Det är rikt bemålat i starka färger. Här och där finns tjocka gula färgklumpar som de första höstlöven i en bäck. Man kan tänka sig att täckets färgflöden och kantiga veck gestaltar ett minnesflöde över själens bottnar. Denna blandning av poesi och dramatik flyter efter en stund samman till en meditation över det osynliga under täcket.

I galleriet visas också en rad färgskisser till täcket. De är mycket innehållsrika i lätta, svävande former, sedda som genom en vattenyta och fångar på ett nästan självklart sätt hur smärtans alltmer upplösta gestalter kan te sig från täckets inre sida. De tyngder som tycks hålla täcket på plats är runda och bemålade. De kan vara stenar som man snabbt samlar upp när man har vindproblem. Men man kan också tänka sig att när vinden avtar och täcket sjunker ner mot underlaget, förvandlas dessa tyngder till knoppar, stenarna vänds till blommor över täcket som ska ligga ganska stilla i insikt.
     Lindring kan vara relativ och tillfällig, som en lindring i kylan eller av smärtan. Först vill man kanske bara krypa undan, blunda och koppla bort allt. Men i Katarina Norlings tolkning finns en skyddslöshetens spegelbild, modet att våga visa, se och skärskåda det som inte är eller har varit så bra. Alltså, lindring som inledning till en process för helande, ett första steg mot försoning med livets vindbyar och världens härjningar i människan. Att krypa in under det lindrande täcket kräver i det perspektivet omsorg och eftertanke. Antagligen är det en process som kan vara hela livet, en slow–fix.

Falun 2014-02-19 © Niels Hebert


 


 

 

 


Täcke © Katarina Norling


Täcke (detalj) © Katarina Norling


Galleri Se, Falun | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com