www.omkonst.com:
I en annan tid, i en annan värld
Fredrik Söderberg, "Styx", Galleri Riis, Stockholm, 5/4 - 11/5 2014
Text: Leif Mattsson

skriv ut denna text
"Kshatriya", akvarell, 67x98 cm © Fredrik Söderberg "Graal", akvarell © Fredrik Söderberg

De mossgrönt bemålade galleriväggarna lägger en samlande helhetston åt Fredrik Södergrens färgmässigt dämpade utställning. Akvarellernas disparata och stundtals skenande innehåll – med blandningar av våld och grymheter, av ljus och tillit – får genom presentationsformen ett avklarnat lugn som de enskilda verken bitvis saknar. I dem stormar det ofta av motstridigheter och dualiteter, av heroisk gotik och en ljuvt mytologisk fin-de-siècle-stämning. Som visuella motpoler mitt i det outsinliga berättarflödet står de arkitektoniskt renodlade bilderna av tempelbyggnader och korsformer. De framstår som utställningens obefläckade referenspunkter.

Utställningstiteln "Styx" antyder skildringar och referenser till livets slutskede, till Karon och överfarten till dödens rike. Och visst vimlar det av åsyftningar på en eftervärld, på blodsriter och inträden i paradisiska tillstånd. Med en jugend-slingrande teknik, där mönster och ornament bildar kopplingar och överbryggningar, lyckas Fredrik Söderberg ofta få de disparata händelserna att smälta samman – vilket är lättare sagt än gjort när gudar sätts att möta zombies.
     En bitvis ganska tungsint symbolik färgar flertalet av de mer kaotiska bilderna; William Blake är husfadern och Rudolf Steiner en av de många inspiratörerna. Men här finns också ett närmast översinnligt ljus, blont och antytt som bara akvarellen tillåter.

"Jag är intresserad av att skildra det hjältemodiga, och det arketypiska handlandet för en hjälte", säger Söderberg i utställningskatalogens intervju – ett uttalande som lätt kan tolkas som en anomali i en sekulariserad tid. Men kanske är det just tiden som felar, inte tanken eller teorierna i sig. Är det så Söderberg ser det? Är vi vilsegångna i tiden, kanske bara offer för en andefattig pragmatism?
     Klart är att de bortre bildvärldar och det tankegods som Söderberg refererar till är en del av ett bortglömt arv av varierande dignitet och härkomst. Det för tiden smakfulla intresserar honom knappast. Däremot det (över-)spända, mångbottnade och symboliskt laddade – allt det som svunna seklers ikonografi tycks så berikad av.

Stockholm 2014-04-09 © Leif Mattsson


 


 

 

 


Detalj ur "Styx", 2014, akvarell
© Fredrik Söderberg


Detalj ur "Omega", akvarell
© Fredrik Söderberg


Galleri Riis, Stockholm | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com