www.omkonst.com:
Hög svansföring
Hög svansföring – Hunden i konsten, Södertälje konsthall, 7/11 2015 – 24/1 2016
Text: Jan Manker

skriv ut denna text
"Bruno" © Hans Wigert "Pissande hund vägbock" © Christer Themptander

På väg till utställningen kände jag mig lite tveksam. En konstutställning med hundbilder kan bli väl söt och gullig. Men mina onda aningar kom snabbt på skam.
     Jag möttes direkt  av ”Bruno” som med en forskande och mänsklig blick dyker upp ur en mörk, slyartad vegetation och granskar mig. Som vanligt lyckas Hans Wigert med enkla medel skapa starka uttryck.
     Bredvid honom tornar Lenny Clarhälls fasad från Hallunda upp sig framför vilken en kvinna står med två beskyddande schäfrar. Strax intill ryggar jag till inför en stor, svart och ilsken vakthund som tillsammans med två andra skyddar utställningen. Vakthundarna är ett lån från Sörmlands Museum.

"Nellie och änglarna" © Hans Eliasson

Fortsättningen blir lite lugnare. Hunden är vår bästa vän sägs det. Men hunden får ibland också bära våra bördor och ge oss tröst i svåra stunder.
     I Lena Flodmans skulptur ”Dog Passenger” har hundhuvudet bytts ut mot en lastbilshytt och mot hundens rygg lutar en stege. Kärleken mellan hund och människa är ofta ömsesidig och i ”Wherever you are” av Eva-Mia Sjölin sitter en ensam och väntande hund på sin husse eller matte.
     Sorgen över en skadad eller död hund gestaltas av Hans Eliasson i ”Nellie och änglarna”, en variant på den finske konstnären Hugo Simbergs målning ”Den sårade ängeln” från 1903.
     Barn längtar ofta efter djur, men drömmen blir sällan uppfylld. Jag ser ”Barnet och drömmen” av Seth Schuwert som en mångtydig tolkning på detta tema.

Sedan finns hela spektrumet av roliga hundar, seriehundar, fantasihundar. Christer Themptander har förvandlat en vägbock till en pissande hund medan Hans Esselius ger sig i kast med Disneys värld och egna serieteckningar. ”Goofy”, eller Jan Långben som han heter på svenska, är faktiskt en hund även om man först tänker på Pluto när man talar om Disneys hundar. I Esselius tolkning blir Goofy en lealös och oformlig figur, som har svårt att reda ut sitt liv.
     Man skulle mycket väl kunna göra en stor utställning med bara tecknade hundar som  Milou, Pongo, Devil, Urhunden, Snobben, Rabalder och kanske ytterligare ett tusental. Hunden är ett kärt motiv.

"Watching dogs" © Karin Broos

Sex hundporträtt ”Watching Dogs” av Karin Broos bildar utställningens fond. Ett porträttgalleri där hon söker gestalta hundarnas identiteter och karaktärer.
    Jag kom här att tänka på David Klöcker Ehrenstrahl (1628 – 1698) som är vår första riktiga natur- och djurmålare. Inte minst hundar har han skildrat. Vackra och kraftfulla jakthundar blandar han med små söta knähundar. Men han skildrade också deformerade bastarder med hoptryckta kroppar och med sorgsna blickar. Om nu Ehrenstrahl sitter där i sin himmel och har följt med sin tid så kan han kanske betrakta denna utställning med ett visst gillande.

I utställningen deltar dessutom: Lars Jonsson, Fia Kvissberg, Gudrun Lindström, Elisabeth Persson, John Rasimus, Håkan Wennström, Bertil Almlöf, Gun Haglund, Bengt Landin, Aino Myllykangas, Bodil Strand, Raija Zaar.

Södertälje 2015-11-25 © Jan Manker


 


 

 

 

"Vakthund, lån från Sörmlands museum
© Johan Wiking

"Hallunda 1976" © Lenny Clarhäll


"Dog passenger" © Lena Flodman


"Barnet och drömmen" © Seth Schuwert


"Goofy" © Hans Esselius


"Where ever you are" © Eva Mia Sjölin


Södertälje konsthall | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com