1
  TEMA: ATT BLI KONSTNÄR
1
Stiftelsen Hilding Linnqvists konst

Konsthall323
EN VÄN OCH EN BIL

1

Solnedgång över Västberga parkering - en måleriinstallation av Anna Sörenson. Visades i Konsthall323 den 11 november 2018 © Anna Sörenson, foto: Anna Sörenson
(Klicka på bilden för hög upplösning)

 

Att bli konstnär
Vad har vi att säga om det här?

Först verkade vi inte ha något alls att säga om det,
Sen visade det sig vara grunden för hela vår verksamhet.

Kanske inte som mycket om att bli bara
Utan att orka och orka och orka vara

Det är så mycket med konsten vi haft svårt att förstå
Vi blev tvungna att sitta i en bil och framför allt vara två

Så mycket tankar och frågor,
vissa kan kännas som plågor.

Måste man va ett geni?
Kan vi få vara med och ändå vara vi?
Måste man vara en man?
Räcker det att göra så gott en kan?
Måste allt va på liv och död?
Måste man leva i själens nöd?
Måste man vara fattig måste man va rik?
Måste man va beredd att gå över lik?
Går det att vara lite lagom snäll?
Gilla konst men också en ledig kväll?
Får man vara hyfsat bra?
Inte orka varenda dag?
Går det att fortsätta känna sig dum?
Bli blyg och förvirrad och ganska stum?
Att fortfarande tänka: men hur går det till?
Vad gör alla andra? Och vad är det vi vill?

Då brukar vi tänka att människodjur
alltid hållit på med någon slags kultur.

Det har jobbats och slitits men också målats,
Tramsats och diktats, skämtats och skålats.
Men mycket med konsten är så seriöst,
det behövs statements och annat bös!
Då är det lätt att inget blir gjort
Skönt att istället vara del av nåt stort,
Är det nu vi citerar en gammal grek?
Det som är mest på allvar görs bäst på lek

Vi fixade en lokal på hjul
Det visade sig vara hyfsat kul
Vi har testat hur vi bäst kan jobba i rum med fart
skulle det kunna bli med performenceart?
Vi har bjudit in till seminarier om konsthallars glasfasader
Det känns ibland som all modern arkitektur ger oss spader
Men en fasad med kolonner, marmortrapp och gamla anor
kan göra det svårt att tänka i nya banor
Vi har försökt att skita i allt gammalt trams
och byggt vår verksamhet på allvarligt flams
Och samtalen i baksätet har ofta blivit bra,
publiken har mötts för ett litet tag
En grupputställning i en bil
Får såklart en egen stil
Mötet mellan skulptur och ratt
kan pigga upp och känns glatt
Ibland känns konstvärlden stel och trång
och som alla andra har nånting på gång
Då känns det skönt att säga,
vi har en konsthall där vi kan greja
Inte vänta på att en curator tar kontakt
Utan att själv bjuda in och få makt
Att göra bakluckeutställning i ett parkeringsgarage
har fått konsten att lyfta till extra large

Vi stänger vår bildörr och kollar på håll
Är nära och bortom, där allt spelar lagom roll
Vi vill vara en plats som är hemma och snäll
Rolig och fartig med plats för gnäll

Vi frågar ingen om lov men vi bjuder på fika
Vi bestämmer allt och behandlar de flesta lika

Vi har såklart gått på skola där det pratats om en viss pissoar
men vi ville parkera vid en helt vanlig trottoar
Ibland har vi stått still bredvid ett galleri
men också vid ett hav som gett oss eufori
Vi bestämmer själva vad det är att vara konstnär
Och i konsthall323 bestämde vi såhär:
En tall är en tall
Och vår bil är en konsthall!

Stockholm 2019-09-17 © Konsthall323


Konsthall323 är en konstinstitution i en bil, en plats att verka utifrån och ett samarbete mellan konstnärerna Ylva Trapp och Frida Krohn. Vi startade vår verksamhet 2010, vi har arrangerat och producerat samtalsserier, seminarier, en musikal, ljudprenumerationer, grupputställningar, separatutställningar och filmprogram.


Presentation: Frida Krohn, f. 1983 Hidinge, Ylva Trapp, f. 1981 Uppsala. Verksamma i Stockholm. Kommande utställning på Galleri Lars Palm, Sandviken oktober 2019. www.konsthall323.se

Om projektet | Stiftelsen Hilding Linnqvists konst | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com

 

      
skriv ut denna text