Ömsinta former fyller rummen på Galleri Thomassen när leran får stå i centrum. Sara Möller arbetar med stengods och porslin som med en matt glasyr skapar ett kroppsligt möte. Ögat inbillar sig en synlig puls och handen en levande värme i mötet med materialet. Skulpturerna står på ställningar och bord med tunna ben av patinerat stål, de hänger i snören eller växer sig upp ur golvet. Draperat tyg följer ibland mjukt intill.
      På väggarna hänger målningar i akvarell som svarar mot skulpturernas rörelser. Vattnet som styrt färgens väg över papperet återfinns i de keramiska objekten som alla känns formade av strömmande vatten. Som om de länge legat och slipat mot varandra, formats av varandra och mjuknat över tid.
      En stor abstrakt målning i rosa och röd akvarell hänger uppspikad på väggen. Under titeln Bakgrund uppmuntrar den till en läsning av det kroppsliga, huden och köttet. Denna fysiska färg återfinns i flera av verken.

Utställningsvy © Sara Möller

Längre in i utställningen står verket Den sårade divan nummer två där en mycket levande bit lera sitter fastsurrad i ett snöre. En liten mynning upptill liknar en mun som tycks kippa efter andan. Ohjälpligt stilla hänger den. Svart välvd metall mot väggen möter ett kompakt mörker av svart sand på golvet där en blomliknande form öppnar upp sig. Hålet i dess mitt lockar hotfullt in som en köttätande växt. Här finns en stilla våldsamhet, i mötet mellan metallen och den följsamma leran. En knivsegg sticker upp ur mjuka former i verket Huvudvärken. Smärta tränger igenom kroppens mjuka delar och skjuter uppåt i en intim dans mellan material.
      I verket Stormen trängs en hel grupp av dessa mjuka delar. Det rosa, blå och gröna möter svarta detaljer mot en rostfärgad bakgrund. De påminner om uppspolade strandfynd, okända men ändå bekanta organismer nerifrån mörka vatten. De söker sig mot ljuset och pulserar levande genom varandra. Formade av den pressande handens avtryck.

Göteborg 2023-10-25 © Karin Holmer (Text och foto)