www.omkonst.com:
Kulturjournalistens ABC
Paul Frigyes kåserar om hur man lär sig skriva om konst
Text: Paul Frigyes

Tidningens finaste artiklar finns på kultursidan. Men vill du säkra en plats i kulturredaktionens mjuka soffor duger det inte med att se svårmodig ut och hamra planlöst på tangenterna. Följ vår guide och säkra en plats på den svenska kulturparnassen.

Även om kulturartiklar kan verka snåriga är grundmetoden för att tillverka en djupsinnig och postmodern kulturartikel enkel: Använd ord som har med kroppar att göra när du skriver om texter – och omvänt, använd ord som har med berättande att göra när du skriver om fysiska fenomen. Gator, städer och människor bör liknas vid texter och berättelser. Beskriver du tankar och idéer, hämta då de beskrivande orden från bostadsrenoveringar: rum, skikt, ytor, öppningar och sfärer. Därmed ansluter du till de postmoderna tänkare som vill avtäcka den sanna verkligheten genom att avslöja och dekonstruera vårt språk. Låt dig inspireras av nedanstående exempel ur en recension av en dansföreställning på DN Kultur (augusti 03) rubricerad "Det inneslutna möter det öppna":
"Dansarna rör sig inneslutna i sig själva, i ett drömskt eller snarare dvallikt tillstånd. De kartlägger sin egen sfär för att så småningom också utforska rummet utanför. Ingenting riktar sig tillrättalagt utåt, varken med blickar eller med leenden. /./ Genom att undanröja varje försök till objektifiering tvingar de därför fram en koncentration hos publiken att se verkets kärna, nämligen rörelser – och den självständiga, befriade kvinnan. /./ Rörelserna framträder som ett slags berättare som talar om möjliga strategier. Mjuka rörelser möter lätt och luftigt de kraftfulla. Temposkiftningar i form och rytm frikopplar lager efter lager av prosaiska gester som rent av blir bitska när de förvandlas till autonoma rörelser."

A DE RÄTTA ORDEN
Att träna in tekniken kan ta lite tid, men när du blivit varm i kläderna går det som en dans. Till hjälp på din stigning mot de högre sfärerna behöver du ha rätt ord till hands. Här nedan följer den postmoderna prosans mest populära ord och deras mångskiftande betydelser:
Blottlägga eller synliggöra: Visa eller avslöja, men oftast använt i vaga sammanhang. Dräm gärna till med kombinationen "Att blottlägga människans sårbarhet".
Dikotomi: Tudelning eller motsatsförhållande. Ofta använt i genusteori, till exempel som begreppet "falsk dikotomi".
Diskurs: Vagt ord, betyder ibland utsaga, yttrande, ibland språk eller verklighet. Hos till exempel Foucault kan det betyda en hel ideologi eller religion. Om någon till exempel besinningslöst skriker svordomar i ditt öra kan du svalt replikera: "Vi befinner oss inte i samma diskurs."
Förtätning: Sägs ofta om något som är bra, spännande eller vackert. "Bakom skikten av retorik framkallas en ohyggligt smärtsam förtätning."
Fördolt: Användbart ord, ty den som talar om till exempel fördolda sanningar visar att man genom sin skarpsinnighet avslöjar det som någon fuling vill dölja, även om man inte vet exakt vad.
Inneslutet rum: Ord som visar att man analyserat sfärer där någon verklighet eller något ofantligt viktigt "uppstått".
Kontext: Sammanhang. Samtida fenomen kan numera bara förstås i sin kontext. Ibland är ordet kontext även synonym till verklighet, eftersom sammanhanget är den enda viktiga definitionen av mänsklig verklighet.
Paradigm: Samtidens övergripande tankemönster eller ideologi. Den som talar om paradigmskifte har identifierat de stora skiftningarna i samtidens tankeströmmar.
Sfärer: Verkligheter, miljöer och maktstrukturer, liknas gärna vid sfärer, vilket ger ett hisnande rymdfararperspektiv på tänkandet.
Springor/sprickor/håligheter: Populära symboler för de mellanrum mellan raderna eller det outtalade som man ska betrakta för att få syn på den "sanna" verkligheten.
Krackelerande: Utmärkt trotjänare att garnera vilken text som helst med så att den verkar skarpsinnig: "Former som synliggör samtidens krackelerande identiteter", se där en replik som kan ta kål på vem som helst!
Utsatthet: Om du vill verka insatt – hävda att människan är utsatt.

B NAMNEN
När du har lärt dig jargongen bör du garnera texten med lämpliga namn. Använd gärna namn som Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Jürgen Habermas, Jacques Derrida. Du behöver inte läsa en rad av dessa tänkare för att nyttja deras lyskraft. Referera löst och gärna polemiskt till dem. Säger du franska namn tillräckligt snabbt och sluddrigt kan du ge intryck av att känna till sociologer som andra inte läst. Ger extrapoäng och minimal risk att bli avslöjad.

C TILLÄMPNINGAR
Den postmoderna jargongen användas för att beskriva olika konstarter. Men för fåkunniga kan den vara svårbegriplig och kräva avkodning. Här är några exempel på hur uttryck kan formuleras – och vad de i själva verket kan betyda:
Dans: "De skriver med intuitiv rytmik in kropparna i en narrativ gestaltning av historiens förträngda drifter och samhällets skugglika smärta." (Trolig betydelse: en massa folk som planlöst springer omkring på en scen). "En solitär berättelse växer fram och avtecknar skikt av fördolda erfarenheter." (Trolig betydelse: en dansare som skuttar omkring i trikåer och trattar på arslet då och då).
Konst: "En dekonstruktion av samtidens mediala kakofoni, vars nakna närvaro och semiotik klär av vårt undermedvetna och ställer vår bräcklighet i en smärtsam belysning." (Trolig betydelse: ett gäng plastleksaker i läskiga färger som hänger i taket, och ett ljud från någon som ylar i bakgrunden). "Gestalter som tecknar en berättelse om individens utsatthet och usurperingen av västvärldens offentliga rum och sociala sfärer." (Trolig betydelse: videofilm med en naken kille som sitter på golvet med ett cykelstyre i käften).
Litteratur: "Texten väller fram i sjok, sköljer upp i vågor av raseri kvarlämnande brottstycken av främlingskap inför västvärldens krackelerande självbild och vår strandsatta existens." (Trolig betydelse: En ilsken marxist rabblar om att snabbmat och amerikanska filmer är äckligt).
"En berättelse som i skikt av separerade erfarenheter frammanar bilden av kontradiktoriska förtärande känslor sprungna ur undanträngda instinkter." (Trolig betydelse: osammanhängande historia om en självupptagen typ med ångest över sin oduglighet vilken han hävdar är föräldrarnas fel.)

Stockholm 2004-02-23 © Paul Frigyes

Tillbaka till startsidan för omkonst