Kanske är det en lergryta omsvept av värme och lovande dofter som står där i ugnen. Den vitglänsande hettan är så påtaglig att man görs delaktig i de febrila aktiviteterna inför den väntande festmåltiden. Tillhör jag servispersonalen eller är jag rent av värd för den väntade föreställningen, eller är det barnet i mig som återupplever de vuxnas brådskande aktiviteter ur ett nedifrånperspektiv. Kanske är det ingen vacker syn, som framkallas när vitvarornas ilskna vibrationer tävlar med det lysrörsvita om att tränga längst in i mina hjärnvindlingars mest sårbara skrymslen. Kroppen svarar med att stint stirra tillbaka och själva fixeringen löser upp det sedda. Vi förflyttas till efterbildernas dialektiskt pulserande värld som omformulerar eller upplöser intrycken.
Den aktivt utstrålande förmågan att se är en egenskap som konstnärerna odlar och förvaltar. I besvärjelsen över det sedda bryter vi ned "rösternas mödrakraft" eller de omedvetet arrangerade gestalter som intrycken slentrianmässigt sorteras under. Genom att läsa sin formel över det sedda och rikta denna uppmärksamhet mot den samtidiga världen inom och utom oss, förhöjs det vi vanligtvis kallar verkligheten. Den kanske rentav uppstår i det ögonblicket. En sådan känsla uppstår framför Harald Lyths målning "Inför festen" där den fjättrade görs fri. Samma frånvaro som den tomma buren skvallrar om och de skrynkliga spåren i den lämnade sängen talar om i andra målningar på utställningen. Riktigt lika öppet redovisande sin process har jag inte sett Lyth vara tidigare, samtidigt som hans koncentrerade besvärjelser nu är mer framkallande till sin karaktär.
Stockholm 2004-10-11 © Susanna Slöör
|
|
"Inför festen" olja © Harald Lyth
"Liten gul" blandteknik © Harald Lyth
Galleri Olsson | Omkonst startsida
|