Omkonst - Helena Mutanen, Claes Jurander

www.omkonst.com:
Att se livet från två håll
Claes Jurander, Galleri Hjärnstorm 25/11 – 18/12 2004 och 11/1 – 15/1 2005
Helena Mutanen, Galleri Engström 27/11 – 19/12 2004
Text: Susanna Slöör

"Det tycks mig alltmer uppenbart att detta mysterium som kallas livet aldrig helt går att förstå. Endast glimtvis och oftast helt överraskande kan vi under några få sekunder drabbas av en sådan klarsyn att vi ser fragment av det existensiella undret." (Claes Jurander)

Det fanns en vetenskapsman som trodde att livets eller själens vikt gick att mäta och som med upprepade experiment påstod sig kunna visa att kroppen var något lite lättare efter att döden inträtt. Andra hävdade att det finns en livskraft vars komponenter är omöjliga att bestämma. Idag lär inte vågen användas för att ta ställning till vad detta gäckande mysterium egentligen innebär. Helena Mutanens objekt som hon ställer ut på Galleri Engström leder inte närmare en lösning, men hon visar effektivt med sitt formspråk vad livet inte är. På ett vitt fat har hon ställt ett modellerat kycklinglår på högkant. I den köttigaste delen har hon monterat kusligt levande ögon, kanske av porslin. Blicken som möter oss är hjärtskärande och död. Även om vi vant oss vid att möta livet i den andres blick, så blir det med ens uppenbart att ögat endast är en symbol för det levande. Blickens våta vädjande måste åtföljas av något mer.

Helena Mutanens uttryck är både drastiskt och burleskt. Samtidigt håller hon på ett välgörande sätt tillbaka och lägger en ljudridå av vemod över sina föremål. Hon fogar och ställer samman ting ur naturaliesamlingen med kopior av organisk natur, i form av ögon i glas, fingertoppar av vax och gommar ur tandteknikerns hand. I mötet som uppstår kollapsar de invanda tankarnas enkla tecken för åtskiljande av liv och icke-liv. Insikten känns nästan för skrämmande och man är tacksam för skämten, de utlagda räddningsplankorna. Käften som bildas när snäckan försetts med tänder och utbrister "La mer".

Claes Jurander visar bland annat ett antal fåglar på Galleri Hjärnstorm. Några snidade i trä på pinne, och andra i form av tecknade animationer på skärm. Det finns någonting i rytmen hos fåglarna som Claes Jurander tagit fasta på. Gesten när den fettsökande talgoxen från vaket stillastående sekundsnabbt knycker på nacken känns med ett skutt i maggropen och gör mig levande. Grenarna som svajande vidgas under trycket av rönnbärstokiga sidensvansar. Juranders teckning skärper rörelserna och med subtila medel håller han kvar nuet. Frågan är om inte livet känns som tydligast i detta plötsligt medvetandegjorda tillstånd.

Galleri Engström | Galleri Hjärnstorm | Omkonsts startsida