www.omkonst.com:
12 1/3 (and even more) Year Survey
Nedko Solakov på Rooseum, Malmö 16/4 – 20/6 2004
Text: Nicolas Hansson
Nedko Solakov has left the building... men lämnat en hel del kluriga och illustrativa spår efter sig. Bilden av hur Solakov varit framme och plitat ner små instick och meddelanden här och var etsar sig fast på näthinnan. Det finns en stark närvaro kvar av konstnären trots att han själv sedan länge lämnat utställningsplatsen.
"Wallpaper" 2004 och "Mirrors" 2001–2003 © Nedko Solakov
Installationsvy Rooseum. Foto: Nedko Solakov
Det är nästan lite hemtrevligt och personligt i den annars så öppna och kala turbinhallen i Rooseum där man oundvikligen och snabbt försöker leta efter en lämplig ingång till utställningen. Vad är bättre än en labyrintartad runda med korridorer och rum? En följsam slinga med små historier och kommentarer samsas lite här och var, ibland nerklottrade där man minst anar det. Som till exempel Wallpaper (2003), strukturtapeten med lövverk där små figurer och inlägg befolkar tapetens mönster. Tapeten bildar på så sätt en slags märklig atlas över mänsklighetens föreställningar och önskningar. Inte sällan är tonen sarkastisk men det är snarare en enkel och skarpsynt humor än en uppkäftig kritik. Trots den rättframma och stundtals tvetydiga kommunikationen ges ändå en känsla av genuina och varma berättelser om rädsla och neuroser.
I verket Mirrors (2003) kantas spegelns förgyllda träram med meddelandet ”Your feet smell, don´t they? Don´t worry – I still like you.” I The Deal (2002) växlas en dansk 1000 kronorsedel till amerikanska dollar i en lokal bank. De amerikanska pengarna växlas senare tillbaka till danska kronor för att sedan ånyo växlas tillbaka, och så här håller det på tills pengarna reducerats till några få slantar. Växelkurs och avgift hade efter alla transaktioner fram och tillbaka effektivt mumsat upp hela beloppet. Hela detta konstsocioekonomiska förlopp dokumenterades av utvalda ekonomistudenter.
"Wallpaper" 2004, mixed media på lokalt industritillverkad tapet.
© Nedko Solakov. Foto: Nedko Solakov
I en liten monter finns ett antal mindre lerklumpar som bär på tydliga spår av en hårt knuten hand Fear (2002). Solakov använder sin underfundighet även i sina fobier. Konstnären är enligt egen utsago oerhört flygrädd men tvingas trotsa rädslan ideligen på grund av sina ständiga resor. Var och en av lerklumparna återger en flygresa där konstnären i sin nervositet kramat leran hårt i sin hand under resans gång.
Man upplever en bejakande framåtrörelse under utställningsbesöket som är förförande med sin saklighet och preciserbarhet. Här finns helt enkelt en inbjudan till samtal och delaktighet. Jag upptäcker mig vilja gå tillbaka till vissa verk och formationer. Ovissheten om att man möjligtvis missat något, en detalj eller en betraktelse, driver en fram och tillbaks i utställningsrummet. Man kommer dock till slut ut ur Rooseum ganska utmattad av all information, men belåten och med ett leende på läpparna av alla intryck.
Retrospektiva utställningar ger ofta en unik möjlighet att värdera en enskild konstnärs arbete under många år. Olika tidsperioder och influenser samsas på samma yta och ger möjlighet till kontemplation och eftertanke. Nedko Solakov har i 12 1/3 (and even more) Year Survey på ett fängslande sätt låtit oss komma nära inpå sig.
Malmö 2004-05-12 © Nicolas Hansson
Länk till Rooseum | Tillbaka till startsidan för omkonst
|