I början av 1800-talet uppfann den brittiska kemisten Sir Humphrey Davy ett elektrokemiskt instrument där två kolstavar utsätts för elektrisk laddning, vilket producerar ett värmealstrande starkt vitt ljus. Konstnärsduon har placerat en rekonstruktion av denna uppfinning (the carbon arch lamp) i mitten av lokalen. Minisolen med dess förbrännande verkan är den enda ljusalstraren som lyser upp sju större fotografiska verk, framkallade på rispapper. Den elektrokemiska processen i kolbågelampan sprider bland annat UV-strålning, vilken färgar allt vitt som ljuset träffar svagt violett, till och med de mer opaka tejpbitarna som använts för att foga samman arken av rispapper.
Det stickande och kemiskt utdunstande artificiella ljuset ger en märklig stämning. I fonden sitter en kolossal bild föreställande en buddha-figur i lotusställning med blicken inåtvänd. Längs sidoväggarna stirrar malens kristalliskt kyliga ögon stumt emot oss tillsammans med resterna av ljusbestrålade kanske brända lövs förtorkade blodomlopp. De sammanfogade ytorna av rispapper ser i sig ut att vara på väg att lösas upp mot färgfabrikens kalkputsade sakta vittrande väggar. Man får en känsla av att konstnärerna vill röja det inre abstrakta ljusets hemligheter, som sökare genom årtusenden efter lång mental träning sägs nå. Ett sanningsalstrande ljus som även platonistiskt inspirerade filosofer suktat efter, eller guds ljus i senare kristen tappning. Kolbågelampans sken är både frånstötande och hypnotiskt tilldragande i sin knastriga vithet. Det är inbjudande att tolka installationen som en vision över mänsklig kunskapshybris och fåfäng utvecklingslusta, där ansträngningarna att nå klarhet resulterar i ett nästintill spöklikt livsfrämmande fientligt ljus.
Båglampan lär släppa ifrån sig kemiska substanser som ozon, men även lustgas. Den sistnämndas fysiologiska egenskaper var även Sir Humphrey Davy först att lära känna. Erfarenheterna delgavs hans romantiskt inspirerade vänner bland dåtidens poeter, som njöt gasens kreativt inspirerande rus. Kanske kan man även se verket som en sinnebild för ljusets gravitationskraft som konstnärlig urkälla.
Stockholm 2004-11-18 © Susanna Slöör
|
|
Från "Gravity of Light" 2004 © Mike & Doug Starn
Från "Gravity of Light" 2004 © Mike & Doug Starn
Färgfabriken | Mike & Doug Starn Studio
Omkonst startsida |
