|
Mikael Adsenius, direktör för Statens Konstråd |
Foto: Susanna Slöör |
I år har de infrusna medlen inneburit ett stopp för inköp av konst på utställningar samt att ett 10-tal samarbetsprojekt kring fast konst fick avbrytas. Oron bland konstnärer, utställare och andra intressenter späddes dessutom på av den lite senare presenterade utredningen från Statskontoret, som ifrågasatte verksamheten i grunden.
-Det är viktigt att notera att reserveringen av medel inte var en kulturpolitisk åtgärd. Tillfälliga besparingsåtgärder inträffar kontinuerligt inom alla områden. För vår del skedde det under 2005, säger Mikael Adsenius.
Merparten av de projekt som stoppades har återupptagits nu under hösten och nya projekt startas. Inköp av konst inleds igen efter årsskiftet.
Adsenius påpekar också att den tillfälliga indragningen av medel ska ses som en enskild händelse, även i förhållande till den gjorda utredningen. Översynen av Statens Konstråds verksamhet initierades redan 2001 av riksdagen. Uppdraget överläts därefter först hösten 2004 till Statskontoret. Slutsatserna och analysen från den snabbt utförda utredningen har kritiserats från många håll och lär, enligt Adsenius, inte ligga till grund för några förändringar framöver:
-Statens Konstråd är en viktig aktör. Budgetpropositionen ger en positiv syn på vår verksamhet och där finns inga signaler om ändringar av formerna. Den överensstämmer med de besked som vi har fått från departementets sida under året. Man har gjort vad man har sagt oss.
De budgeterade anslagen "för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön" för 2006-2008 ligger på 40 miljoner kronor om året, varav 36,5 miljoner kronor går till Statens Konstråd. Det ligger på samma nivå som för år 2005 innan reserveringen på 26 procent gjordes. Därutöver får Statens Konstråd ett administrativt anslag för verksamheten på drygt 7 miljoner kronor årligen. Uppdraget är att "verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet". Man ska även medverka till att andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten tillförs konst. I det sammanhanget ska enligt budgetpropositionen bostadsområden, skolor och miljöer för barn och ungdom prioriteras när det gäller den fasta konsten. "Kvalificerade uppdrag skall spridas till många konstnärer", heter det också.
Antalet förfrågningar om samarbetsprojekt tillsammans med Statens Konstråd från kommunernas sida ökar hela tiden. I dag rör cirka hälften av uppdragen uppförande och placering av fast konst i miljöer som inte är statliga. Hur förmedlingen av statliga bidrag inom bildkonstområdet till kommunerna kommer att se ut framöver kan beröra verksamheten.
-Diskussionen omfattar många stödåtgärder inom bildkonstområdet. Vi tror att engagemang i form av samarbeten snarare än administrativa bidrag bäst gynnar konstnärerna. Utbildar man konstnärer i den utsträckning som görs, är det rimligt att man även har ambitionen att anlita dem, säger Mikael Adsenius.
Stockholm 2005-10-28 © Susanna Slöör
Statens Konstråd | Omkonsts startsida
|