Citaten är hämtade ur boken "Ned mot Compostela" (Lund, 1993) där Kent Lindfors (f.1938) beskriver sin konstnärliga pilgrimsvandring från Göteborgs älvmynning till Santiago de Compostela. Älven, hamnen, den romanska konsten och 1500-tals-poeten San Juan de la Cruz öde sammanflätas med Lindfors eget. Han lade grunden till sin motivvärld tidigt, den bearbetas och förnyas genom att nya element påminnande om de redan invanda tillförs. Därför kan Göteborgs hamninlopp, konstnärens "tusen och en natt"-värld, emblematiskt likna den heliga Teresas hjärta i sitt relikskrin. Den bägarliknande fontänens omgärdande rörelse låter oss se hamnområdet från sidan istället för från hög höjd. Motiven finns alla med på den aktuella utställningen på Uppsala Konstmuseum.

Vad syftar Lindfors på med sitt "ingenting" kan man undra? Hur kan denna myllrande värld av influenser utmynna i ett ingenting? Jag gissar att han vill visa oss att det är åtbörden och visandet i sig som är det betydelsefulla, inte att man kan härleda en specifik historia eller berättelse knuten till honom själv ur bilderna. Konstens privilegium är att visa ett universum där logiken är satt ur spel, där händelserna visar sig utan härledbar grund. Det finns inga orsaker bakom. Logiken begränsas till det plötsliga igenkännandet av något "heligt", personligt eller innerligt utan tydliga samband till vad som utlöst impulsen. Vi får en värld fri från bindande samband, men ändå sammanhängande i en poetiskt förtröstansfull dimension. En värld skapas som kan beröra oss alla, även om det uppenbarade endast blottar dig och din förening med den.

Kent Lindfors tillför sina målningar lager på lager med linjer och färger. "Vilka omvägar måste jag ta innan jag kan stämpla dit ett fladder…" Han verkar bruka omvägen på ett sätt som får mig att tro att även hantverkets logik måste överges. Resultatet eller den uppenbarade meningen frikopplas från handens rörelser, utlösta av tankens skönsång. Målningarna separeras sakta från upphovsmannen och växer fram till självständiga element, hos vilka konstnären själv kan söka sin tröst. Färgerna och linjerna integreras och skapar pärlemorskimrande moln att svepa tankarna med. Den emblematiska storformen i Lindfors bildvärld röjer den mötandes inre anlete, hjärttrakten, dit alla riktningar omständligt pekar. Så omedelbart uppenbar, men samtidigt undflyende den som inte ständigt anstränger sig att hålla visionen levande.

Stockholm 2005-04-28 © Susanna Slöör

Uppsala Konstmuseum | Startsida Omkonst

"Kloten (Byggnaden och Älven)" 1994-2005, tempera
© Kent Lindfors

"Narrskeppet" tempera © Kent Lindfors