www.omkonst.com:
Målningen är ingen fyrkant
Lars Olof Loeld, Konstakademien, Salarna 12/2 - 13/3 2005
Text: Susanna Slöör

"Då det välvilliga ögat finns / och inbillningskraften / Då vaknar bilden och förhållandet/ Den tänkta bilden ser oss/ Den sedda bilden tänker" (Lars Olof Loeld)

skriv ut denna text

Solen som uppslukas av havet under det att den grå skymningen släpper sin dagg och låter ljuset vila natt, är ett motiv som följt Lars Olof Loeld ett helt målarliv. Upplevelsen av alla dessa solnedgångar har han brutit ned till ett par förenklade byggstenar och formande principer, med vars hjälp han låter dem uppstå i ny dräkt. Målningen, kan enligt Loelds beskrivning, ses som ett platt skafferi med osynliga hyllor. På hyllorna har han placerat likaledes platta behållare eller "konserver" fyllda med blått hav och grå skymning. För Loeld blir arrangemanget av behållarna den viktigaste uppgiften, utan att han för den skull gör konstruktionen till huvudsak. Den får sitt värde som poetisk brygga mellan sig själv och sitt figurativa ursprung. "Målningen är ingen fyrkant, men är samtidigt en fyrkant", förklarar Loeld underfundigt leende.

Loelds självuppslukande påstående är ingen tillfällighet. Det följer en princip som återkommer i hans kommentarer kring konsten. På utställningen visar han förutom måleri och skulptur ett antal skåp fyllda med objekt, kuriosa och lappar med text som kan betraktas som nycklar till Loelds bildvärld. Ordvitsarna, den alkemiska symboliken och bildlekarna med text bör man dock handskas varsamt med. De kan skapa en hämmande trygghet om de tillmäts för stor betydelse. Jag tar ordlekens antydning i följande mening på fullaste allvar: "Betraktad som en solnedgång är bilden som en solnedgång betraktad." Den återkommer även i en sammanställning av färgorden "rose", "grey" och "blue" till ett kors med "eye" i mitten. Låt inte de skenbara sammanhangen och återspeglingarna grumla den egna föreställningen, tycks han vilja säga. Förhöjelsen eller det "andliga guldet" måste var och en av oss skapa utifrån sin egen vilja och förmåga.

Första mötet med Loelds måleri, målade objekt och skulpturer skedde för min egen del utan dessa nycklar. Det under jag upplevde, bär jag med mig som en dyrbar skatt. Själva det långsamma lyssnandet och synliggörandet av olika förhållanden i och mellan Loelds verk frigör en märkvärdigt levande upplevelse.

Stockholm 2005-02-14 © Susanna Slöör


 


 

 

 


© Lars Olof Loeld


© Lars Olof Loeld

Konstakademien | Galleri Mariann Ahnlund

Omkonsts startsida