Detaljen och mellanrummet som man lätt ser förbi med avsikt att söka stommen eller händelsen i en målning, får i Mia Malmlöfs tappning en bärande roll. De singlande rosenbladen, frosten eller luften accentueras med en valörstegring, eller förstärks med en ofta komplementärt brinnande färg. De små tomma håligheterna i bilden kryper fram likt levande väsen och lägger sig på en ny nivå, markerande sin vikt i sammanhanget.

I katalogen som medföljer utställningen visas verk med monumentala och i andra avseenden märkligt undflyende gestalter. De ger intrycket av oåtkomliga gudomar i kvinnokropp eller i pappas gestalt - frånvarande i sin närvaro. På utställningen är det dock omgivningens närvaro som lämnats kvar, förstärkt på ett nästan rituellt vis. Den tar ordnat och vildvuxet över. Kanske ger Malmlöf oss möjligheten att lugna den värderande blickens tröstlösa sökande efter den enhet man kan omfatta och förstå. Hon låter oss dock ana att det bakom lövverkens och de ettriga luftrummens glatt anarkistiska utspel finns trädgårdar ordnande av en hemlighetsfull hand. En närvaro i det tillsynes övergivna.

Stockholm 2005-10-13 © Susanna Slöör

"Frost" 50 x 174 cm, 2003 © Mia Malmlöf