Ulrik Samuelson t.o.m. 29/10, Galerie Aronowitsch

"Det finns en sann historia om en apa som stod och såg på solnedgången och vände och gick först när solen gått ner." Det lösryckta citatet ur ett samtal om Ulrik Samuelsons målning biter sig envist fast. Där står apan med hängande armar med ryggsidan mot oss, vänd och förmodligen blickande mot en orangefärgad himmel och en oändlig horisont. Nedtill står det svagt antecknat med snabb stil "natur-kultur". Är det en begreppslig nollpunkt Samuelson beskriver? Den oändliga tomhetens punkt som egentligen är fylld av allt, men i ett tillstånd innan de formande distinktionerna ägt rum. Mellanrummet mellan natur och kultur? Kanske även att apan i detta mellanrum tillåts ha en upplevelse som vi vanligen reserverar för oss själva.
    Malevitj svarta kors och kvadrater återvänder Samuelson regelbundet till. Möjligen inspirerar de i formen av ett ode till alltings början och slut i det tomma. Det emblematiska korset i en annan målning ligger och ruvar i Samuelsons dunkla skog satt i brand. Människan är fången i sin kultur och inträngd i en redan färdig idealiserad klassisk form. Man anar instängdheten, den fåfänga kampen att vilja överskrida och gå utanför sig själv och till slut uppgivenheten. Fången i sitt eget verk.

Roger Andersson t.o.m. 4/11
Galleri Magnus Karlsson

Den tuktande akvarelltekniken har funnit en hängiven utövare i Roger Andersson (f. 1966). Driften med eller kärleken till dess illustrativa tradition finns med som en vital komponent. Naturens mindre beståndsdelar penslas noggrant och sannskyldigt fram. Men kompositionerna är inte naturens utan formade av mänskligt ordningssinne. "Quattro Stagioni" är namnet på sviten med fyra akvareller som likt titeln antyder handlar om de fyra årstiderna. I gallerirummet bräker samplade läten från getter som i kör uppför Vivaldis hyllning till desamma. Anderssons prudentligt utförda bilder är irriterande och samtidigt svåra att vända ryggen. Han lurar in oss i löven och bladverken. Det gäller även de ornamentalt ordnade siluettbilderna som också ingår i utställningen. Naturen hyllas och underordnas människans ingrepp. Solkigheten i mänsklig verksamhet finner sina metaforer i insmugna cigarettfimpar, gängmisshandel och kyligt kopulerande par. Men även om budskapet är mindre uppmuntrande, går det inte att ta miste på Anderssons lust för sitt arbete.

Stockholm 2005-10-07 © Susanna Slöör

© Ulrik Samuelson

Två bilder ur sviten "Quattro Stagioni " © Roger Andersson