Omkonst - Ulrika Minami Wärmling, Galleri Charlotte Lund

www.omkonst.com:
Les Pièces Noires
Ulrika Minami Wärmling, "Les Pièces Noires", Galleri Charlotte Lund, 25/8 - 1/10 2005
Text: Leif Mattsson

Den individualiserade och egocentriska konstnärsroll, som vi idag ser som så självklar, är till stor del en produkt av romantikens nya världsbild från sent 1700-tal. Utan dess ifrågasättande av den goda smaken och raserande av estetiska hierarkier, skulle 1900-talets modernism och postmodernism varit otänkbara. Med romantikens införande av det vi idag skulle kalla kitsch samt skapandet av en konstnärlig genikult lades grunden för framtidens konstnärskap.

Ulrika Minami Wärmling är ett tydligt exempel på ovanstående förhållningssätt. På Galleri Charlotte Lund presenterar hon ett antal målningar färgade av romantisk svärta och överspänd men återhållen dramatik. Hon skildrar en värld som flertalet av oss bara har en vag aning om; en alternativvärld som har funnits ett antal år nu inom punk- och popkretsar. Temat är Goth och utövarna hämtar impulser från skenbart motstridiga estetiska världar, som viktorianismens uppstramade klädmode, vampyrlitteraturens förklädda eroticism, och punkens anarkistiska svårmod. Genomgående är en fascination för romantiska ideal och livets svärta. Svart är också färgen på väggarna på Galleri Charlotte Lund under Wärmlings utställning, som nog mer bör betraktas som ett totalkonstverk än som en utställning med måleriska solitärer.

"Les Pièces Noires" är den övergripande titeln, med en vinkling åt den franska borgerliga salongen och den franska 1800-talslitteraturen som fascinerar, för att inte säga förtrollar konstnären Ulrika Minami Wärmling. Hon undviker all distansering och nyktert överblickande och tycks ointresserad av att förklara den svärtade värld hon beskriver. Hon är istället en del av denna Goth-värld och hennes modeller är till stor del vänner och bekanta. Inställningen känns igen; det är romantikens ideal som talar. Gränsen mellan konstnärens yrke och hennes skapelse suddas ut. Kvar blir en produkt som inte går att bedöma med hjälp av traditionella referenser, vilket jag anar att konstnären inte heller önskar. Wärmling har också i tidigare verk, som hennes serie av anarkofeminister i rosa kläder ("riot rose, rosy riot"), visat att det är i det naket distanslösa hon vill arbeta. Där vill hon även placera betraktaren, långt från komparationens trygga spelplan.

Galleri Charlotte Lund | Omkonsts startsida