Den nya generationen målare är sällsynt härdig efter alla upprepade utrotningsförsök från konstens självutnämnda trädgårdsmästare. "Ogräset" återvänder med förnyad kraft och söker andra vägar. Årtionden av ifrågasättanden av måleriets position har endast haft den effekten att målarna bytt fokus. Man återtar sitt medium med inspiration från metoder och bilder med "lägre" status. Obekymrat ställs begrepp som original och kopia samt högt och lågt på ända.      Till den skaran verkar även Petter Helje höra. I hans baklängesmåleri visar han dessutom hur målarnas åter- eller nyvunna anarki förenas med ett känsligt och poetiskt handlag. Han tillämpar en anrik metod, hinterglasmåleri, som innebär att man målar målningen "baklänges" på glas. Det som ska vara främst på ytan läggs på först och bakgrundsfärgen sist.

Petter Helje har modifierat metoden och målar på baksidan av polyesterfilm i sviten han kallar "Hinterplastics". Då det är baksidan som blir den egentliga framsidan får det också som effekt att den färdiga bilden är spegelvänd som ett grafiskt tryck. Med hjälp av plastfilmen kalkeras delar ur bilder av högst varierande ursprung. Barnen på rad ur Beskows "Hattstugan", samsas med seriefigurer, mönster, damer på cykel, klotter och vanligt "okopierat" rytmiserande måleri. Metoden innebär att den tydliga avsikten bryts mot effekter som det erfarenhetsmässiga gehöret inte kan förutse. En insmugen kalkering av holländske guldåldersmålaren Vermeers ode till Målarkonsten, tar jag till intäkt för att utse honom till en av de målande ogräsplantor som inget motmedel biter på. "Getting there is half the fun" som målningen heter.

Stockholm 2006-05-31 © Susanna Slöör

"Fobi" (detalj) © Petter Helje

"Cykelpiller" © Petter Helje