Efter en del ryktesspridning om Sollentunamässans förestående död är det med tillfredställelse man ser att den både lever och frodas. Den ömsesidiga ryktesspridning och smutskastningen mässarrangörerna emellan har dock varit både motbjudande och infantil.

© Katarina Norling, Galleri Bel'art	© Karin Granqvist, Galleri Engström

Sollentunamässan är den den tredje mässan i Stockholm inom några få veckor, inräknat den oborstade uppstickaren Mini Market; tre mässor med helt olikartade karaktärer och tydligt skiftande målgrupper. På Market, som gick av stapeln för ett par veckor sedan gällde det underförstådda honnörsordet "exkludering", åtminstone så som mässan presenterades inför pressen. På den nu aktuella Sollentunamässan är positionerna annorlunda. Detta är mer en klassisk konstmässa där högt och lågt samsas och där det är upp till besökarna själva att finna guldkornen.

Vardande: © Jenny Schinkler (överst) © Nikolina Ställborn (på golvet)	Vardande: © Marie Dahlstrand (överst) © Johan Svensson (på golvet)

I år är ett sjuttiotal gallerister representerade och visst är det tydligt glesare än i fjol mellan prestigegallerierna. Ändå är mycket av det som presenteras kvalitetsmässigt i nivå med vilken konstmässa som helst, om man ger sig lite tid att leta. Dessutom rymmer mässan i år dels en större utställning av Lasse Åbergs samling av svensk och internationell konst, dels en presentation av Andreas Ribbungs projekt "Vardande", där (ännu) relativt okända konstnärer får visa sina verk i ett större sammanhang. Detta "Vardande"är ett av de mer sympatiska konstprojekten på senare år, speciellt som utställningsmöjligheterna för nyutexaminerade konstnärer har blivit så begränsade genom den omfattande galleridöden. Sympatiskt är det också att mässan ställt utrymme till förfogande för elevutställningar från Konstfack, Malmö Konsthögskola, konsthögskolan Valand, Umeå Konsthögskola och Fotohögskolan.

© Roger Metto, Galleri Thomassen

Bland mässans mer sevärda presentationer kan nämnas Galleri Thomassens separatutställning med Roger Metto, en konstnär som tidigare inte visats i full skala i Stockholm. Vidare finns intressanta verk av Karin Granqvist (Galleri Engström), Katarina Norling (Galleri Bel’Art), Eva Jacobson (Galleri Anders Lundmark), Marianne Lindberg De Geer (Galleri Stefan Larsson) och Marie Dahlstrand (Vardande) för att bara nämna några.

Förhoppningsvis drar de olika mässarrangörerna de rätta slutsatserna av årets helt onödiga splittring av konstscenen och återkommer nästa år med en samlad visning där det folkliga, det exklusiva, det obstinata och det kommersiella kan inrymmas under ett och samma tak. Annars är nog risken stor att sandlådenivån i ordkriget gallerierna emellan blir riktigt skadlig för hela konstbranschen.

Stockholm 2006-02-17 © Leif Mattsson

Konstmässan i Sollentuna | Omkonsts startsida