Per Wizén har gjort sig känd för sina minutiöst pusselsammanfogade collage med underlaget hämtat från konstkataloger med renässans- och barockmästare som Uccello, Piero della Francesca och Caravaggio. På den aktuella utställningen är det verk av Paulo Uccello som fått låna utseendet till verken. Med hjälp av hudtoner från reproduktionerna skapas nya kroppar, eller så töms verken på innehåll genom att utskurna fragment av naturen repetitivt och överlappande utplånar det ursprungliga innehållet. Motiven träder fram till synes ur mästarnas hand men färgas av vår tids konventioner och associationer. Wizén själv håller sig likt regissören i bakgrunden och döljer sina manipulationer genom att låta överföra originalcollagen till upplagemärkta cibachromer i stora format.

Konceptet överordnas den konstnärliga processen. Spåren efter den och därmed en del av magin försvinner tyvärr, enligt min mening, i takt med att formaten dras upp i allt större format. Det finns en gräns för vad de tryckta förlagorna förmår att pressas till, utan att lämningar efter tryckets raster och oskärpa slår ut färgernas mellanregister och linjens skärpa. Effekten kan vara den avsedda men bidrar till att skapa ett onödigt distanserat uttryck. Det späs på av att de redan glansiga cibachrombilderna glasats i lådor där avståndet till det skyddande glaset skapar dubbla reflexer av det omgivande rummets innehåll. Ytans förförelse uteblir, medan tanken går till tillkomstprocessen och längtan väcks efter Wizéns "original".

"Puppet Master" 125x136 cm © Per Wizén

"Intermission" 125x172 cm © Per Wizén