På Studio 44:s examensutställningen för Valandselever (2004) fascinerades jag av en märklig liten målning, föreställande en hund med en underlig "ögonbindel". Det tycktes som om hunden försökt ta på sig ett par y-frontkalsonger på fel kroppsände, möjligen i ett fåfängt försök att inträda i flygaresset Chuck Yeagers heroiska värld. (Se artikel om examensutställningen).
     Konstnären bakom denna något absurda målning var Maurits Ylitalo, då nyutexaminerad från Valand, som nu återkommer med sin första separatutställning i Stockholm.

Inslagen av absurditeter och paradoxala bildsammanställningar finns kvar från den tidigare samlingsutställningen, men här har de i flera fall blivit de bärande ingredienserna. Det är välgörande, för att inte säga nödvändigt, eftersom målarmanéret i sig själv inte alltid bjuder tillräckligt motstånd. Jag anser inte heller att solnedgångarna och de kitschiga inslagen tillför något avgörande till bilderna. Det gör istället den collageartade fragmenteringen av ansikten och kroppar. Särskilt när man ser hur Ylitalo använder denna teknik i målningen "Musse Pigg". Där har han tagit ett stort kliv från den tidigare omnämnda hunden till en än mer medveten och absurdistisk bildestetik.
     Här finns naturligtvis klara paralleller till DADA och särskilt till Raul Hausmanns collage av människor med grinande tandrader och abnormt förstorade ansiktsdelar. Maurits Ylitalo har även bjudit in Hannah Höch och Georg Grosz på sin utflykt in i det absurda, och med det ressällskapet måste framtiden beskrivas som minst sagt intressant.

Stockholm 2006-04-05 © Leif Mattsson

"Musse Pigg" olja på pannå, 2006 © Mayrits Ylitalo