Glödspån är en tunn hinna av slaggämnen som förbränns vid upphettning av metaller som järn, koppar och kobolt, innan smältprocessen hunnit komma igång. Glödspån heter även Kjell Andersons nya utställning, där namnet riktar uppmärksamheten mot det tillfälliga eller överflödiga. I det här fallet handlar det om hur avdragen med färg från arbetet med målningarna gått från att vara spill till att bli huvudsak. Med hjälp av ett pappersark sugs överflödig färg upp och rivs av. ”Trycket” bildar sedan en inverterad form av det ursprungliga färglagrets utsträckning.
      Först hamnade ”glödspånen” i papperskorgen, tills slumpen väckte intresset och lät ana en mängd inneboende nya former och figurer att förlösa. Till sin hjälp tar han akvarellfärg och driver fram en atmosfär, ett landskap eller en stämning för att ackompanjera den befintliga formen.

Genom flätverket av överlagda modifikationer och lätta improvisationer som bilden bjuder på lär man känna den poetiska kraften hos en målare. Trädtrollet med sin framsträckta arm håller ett glödgat klot i sin hand. En sittande katt vänder vaksamt blicken mot oss, för att i nästa avdrag stryka sig mot några grenliknande former. Kjell Anderson framkallar varsamt dessa nya händelser fyllda med mening för den enskilde. Själva spelet mellan slump och mening, eller huvudsak och bisak, får i hans händer även ett särskilt värde. Man blir lågmält men bestämt uppmärksammad på dessa viktiga övergångar. Däri ligger musiken som en intressant målare förmår att väcka – i den medvetna pendlingen mellan det redan meningsfulla och det okända, möjliga.

Stockholm 2007-11-28 © Susanna Slöör

"Glödspån" 2007, olja och akvarell, 23x31 cm © Kjell Anderson

"Glödspån" 2007, olja och akvarell, 23x31 cm © Kjell Anderson