Omkonst - Roger Metto, Millesgården

www.omkonst.com:
Synkopiskt färgdrama
Roger Metto, Millesgården, 10/11 2007 – 13/1 2008
Text: Leif Mattsson

"Kulissmålare" 2007, olja på duk, 80 x 160 cm © Roger Metto

Millesgården har valt, kanske som protest mot de novembergrå skyarna, att under hösten/vintern presentera en kraftfull färgdramatiker. Roger Metto är konstnären som slår an ackordet och som samtidigt inplanterar ett stycke vilda västern mitt i det svenska höstdiset. Högt skruvade regnbågsklanger ställs mot mer dämpade valörer i stundtals rätt sanslösa kombinationer. Innehållsmässigt erbjuds nostalgikerna en återblick i barndomens minnesbank för att möta dåtidens hjältar: indianer och cowboys. Det etniska inslaget kompletteras också av ett antal samer i myllret av anakronistiska inslag. Jag upptäcker även ett tudelat amerikanskt "vrålåk" svävande i det arkaiska landskapet, samt en minimal skidåkare som knappt skönjbar vilar ut på kanten av en gigantisk färgyta.

De som haft förmånen att i verkligheten beskåda bergen i Texas kan vittna om hur kulissartade och artificiella de kan te sig mot den dramatiskt höga himlen. Det vittnesmålet är också Roger Mettos. Mötet med dessa bergsformationer gav honom inspirationen att arbeta med ytmässiga bildplan som likt färgade skivor definierar ett begränsat scenrum. Samtidigt gav valet av abstraktionsnivå honom möjligheten att frikoppla bergen och landskapet från en rent beskrivande roll. Han kunde plötsligt arbeta med kompositionellt likvärdiga färgytor med det fingerade djup han för tillfället ansåg nödvändigt. Tillvägagångssättet skänkte honom en betydande teknisk frihet som naturligtvis även påverkade den konstnärliga.


Detaljutsnitt, "Thunderheads"		Detaljutsnitt, "Kulissmålare"

Roger Mettos teknik är intressant att närmare studera. Man kan säga att han kombinerar ett modernistiskt kraftmåleri med ett postmodernt ironiskt ifrågasättande. Han växlar också ständigt mellan helheten och detaljen, mellan det ornamentala och det beskrivande samt mellan det formstarka och det rapsodiskt skissartade.
Detaljerna blir här avgörande då även en stor jämn yta i ögat bryts ned till ett antal enheter och delformer. Betraktar man hans sätt att beskriva de så ofta återkommande bergen, ser man att även de är helheter sönderdelade i labyrintiska mönster. Om fotografier varit förlagor till dessa klippformationer, vilket man kan förmoda, så har det i alla fall uppstått en betydande störning på vägen mellan foto och målning. Metto har här tagit tillvara bergens skuggor och dagrar för att framkalla den rytmiska mönsterverkan som i kontrast mot de regnbågstonade färgbanden skapar synkopiska motrytmer. På så sätt motverkas bildernas ofta symmetriska uppbyggnad av en inre asymmetri, ibland genom färgbehandlingen och ofta genom formbeskrivningarna.

Den starka färgens omvittnat känsloframkallande egenskaper kommer endast till sin fulla rätt i ett reellt möte; här kan inga reproduktioner i världen ersätta den sanna känslan. Dessutom försvinner detaljerna när bilderna skalas ned och reproduceras på Internet, samtidigt som tonaliteten riskerar att bli alltför entydig. Så därför är ett besök på Millesgården ett naturligt val för dem som har den möjligheten.

Millesgården | Omkonsts startsida