Målningarna är bryskt behandlade och ytorna patinerade genom förslitning, på ett sätt som påminner om Dick Bengtssons strykjärnsangrepp. Innehållet är figurativt och lite naiviserat.
Man är i och lever av sin tid, vilket naturligtvis även gäller Susanne Nygårds. Konstnärernas intresse riktas magiskt åt ett visst håll och leder flera att göra gemensam sak i sina utforskningar - helt naturligt och nödvändigt för konstens utveckling. Sten för sten läggs till eller dras ifrån, vilket gör att en variation uppstår. Kanske leder det i förlängningen till fullkomliga skiften inom konsten, likt måsens vingslag som meteorologiskt vänder högtryck till lågtryck enligt kaosteoretiska principer.
Susanne Nygårds är en erfaren målare som tycks ha hunnit med att utforska det musikaliska, naturlyriska kraftmåleriet från början av 1990-talet och som nu förmått att byta fokus mot dagens berättande vuxensagor. Bägge traditionerna lever kvar i hennes olika ömsom kraftfulla ömsom mjukt framsmekta partier i målningarna.
Jag fastnar för huset som om natten störtat och landat på taket. Den glödande och samtidigt sterila marken, de avlövade träden och de ensamma fåglarna för tanken till en ”Tyst vår”, där människans avskräde som vanligen döljs av rören i husgrunden istället skjuts uppåt som en frustande fontän.
Stockholm 2007-01-23 © Susanna Slöör |
|
"Om nätterna - störtat hus ",
120X120 cm
© Susanne Nygårds
"I hemmet",
60X90 cm © Susanne Nygårds
|
