De svartvita bilderna i Cecilia Ömalm Krajcikovas utställning ”Malmaison” är resultatet av ett historiskt och formmässigt pussel med inlånade citat ur form- och arkitekturhistorien som sammanställts med hjälp av dator. Ömalm Krajcikova konstruerar rumsligheter med hjälp av dekormallar, äldre bokillustrationer och arkitektritningar. Verken som ingår i ”Malmaison” föreställer salar, bibliotek, paviljonger och andra högreståndsmiljöer. Men trots ett överflöd av valvbågar, pilastrar och triforier är det de rikligt förekommande figurationerna och mönstren på väggar, tak och golv som ger den här arkitekturen sin särprägel.

Man kan komma att tänka på den holländske konstnären M.C. Eschers tillvägagångssätt när han använde detaljer av arkitektoniskt storslagna 1300 – talsmiljöer som utgångsmaterial för sina rumsmanipulationer. Escher inspirerades av, och besökte många gånger, borg- och palatsområdet Alhambra som ligger utanför Granada i Spanien, och i flera av hans ”omöjliga” bilder går det att känna igen detaljer ifrån de moriska byggnaderna. Ändå har de två konstnärerna tematiskt inte så mycket gemensamt. Ömalm Krajcikova intresserar sig inte för det anekdotiska. I hennes bilder är frånvaron av utvägar slutgiltig och inte ett resultat av en labyrintisk lek med illusioner.
        Den överväldigande detaljrikedomen ger i själva verket interiörerna en nästan surrealistiskt rustik pålitlighet – som att arkitekturens stadga mer kommer av regelbundenheten och tätheten i kassettakens, de skinnbeklädda väggarnas och de stenlagda golvens figurmönster än av kolonnernas, byggstenarnas och murbrukets pålitlighet.

Konstnärens brett upplagda referensförteckning av skräckromantiska, gotiskt inspirerade och osedligt utmanande författare vittnar om stora ambitioner när det gäller att konstnärligt tangera mystiska, metafysiska, grandiosa och sataniska tillstånd. Trots små avsteg ifrån en helt genomförd rumslighet är resultatet kittlande. Som hyperboler saknar de här bilderna inte humor. Både Cecil B. De Mille och Peter Greenaway kunde ha använt Ömalm Krajcikovas maniskt dekorerade salar som dekor i ett kammarspel om fåfänga och grandiost överdåd.

Stockholm 2007-09-09 © Björn Larsson

"Jaktpaviljongen" © Cecilia Ömalm Krajcikova

"Fjärilskorridoren" © Cecilia Ömalm Krajcikova