www.omkonst.com:
Hegarty pepprar Bierstadt
Ordinary Fantastic, Milliken, Stockholm, 10/5 - 9/6 2007  
Text: Björn Larsson

skriv ut denna text
I utställningen Ordinary Fantastic på Milliken Gallery har curatorn Liz Stoltz samlat yngre kvinnliga konstnärer kring den litteraturhistoriska termen "Det fantastiska".  

Direkt innanför dörren hänger Valerie Hegartys verk ”Bierstadt (Among the Sierra Nevada) With Holes”. Primärmaterialet i Hegartys verk är en konstaffisch med en av 1800-talsmålaren Albert Bierstadts landskapsmålningar (man kan beskriva honom som en amerikansk Marcus Larsson). Vi har alla sett den här typen av affisch förut, hos sjukgymnasten eller tandläkaren, med konstnärens och målningens namn tryckta med imposant typografi i anslutning till själva reproduktionen.
      Varför har då Hegarty pepprat Bierstadtaffischen med kulhål? Det kanske finns många anledningar till det, men man kan utan vidare uppfatta Hegartys handling som en poängtering eller ett ifrågasättande av att konstaffischens komposition gör att den reproducerade bilden underordnas den benämnande texten. Hegartys verk är en bra kickstart in i utställningen. För samtidigt som ”Bierstadt (Among the Sierra Nevada) With Holes” ställer den obligatoriska frågan om konstverkets autenticitet idag, beskriver det samtidigt på ett mycket bra sätt den komplicerade och symbiotiska relationen mellan text och bild. Omnämnandet av en konstnär som Henry Darger i utställningens presentationsblad är symptomatiskt. Darger har postumt uppmärksammats som en oförliknelig skildrare av barn i helvetesmiljöer, men hans bilder är ju egentligen gjorda just som illustrationer till de mastodontiska sagor han ägnade årtionden att skriva ner för hand.

Vid sidan av det litterära temat kan man också likna Ordinary Fantastic vid en symtombeskrivning av sjukdomar som många anser att den mediakonsumerande nutidsmänniskan lider av idag. Någonting om att det stora och disparata utbudet får som konsekvens att mottagaren av misstag kopplar samman moraliskt och estetiskt helt väsensskilda företeelser, vilka sedan plötsligt framträder som en helhet – med oanade konsekvenser.

Sammantaget är det här en väldigt underhållande utställning, men trots Hanna Tingsgårds detaljrika och karnevaliska målningar, Candice Lins intensiva tuschteckningar och Christine Ödlunds förtrollande videoanimerade skog av svampar på frigolit är det ändå helhetsintrycket som övertygar mest. Gå och se den.

Stockholm 2007-05-26 © Björn Larsson


 


 

 

 


Valerie Hegarty, "Bierstadt (Among the Sierra Nevada) With Holes", 2007. Mixed media, 112 x 89 cm


Christine Ödlund, "Lightnings and Voices", 2007. Video and electro-acoustic music, 5 min, 30 sec


Hanna Tingsgård, "The fear, or the luck, but most of all: dont´t forget to give my love to Rose", 2006

   
Milliken | Omkonsts startsida

Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com