Omkonst - Jan Albert Carlsson, Karin Maria Jönsson, Kajsa och Olle Nymans kulturstiftelse

www.omkonst.com:
Mellan skål och vägg
Jan Albert Carlsson och Karin Maria Jönsson, Kajsa och Olle Nymans kulturstiftelse, Saltsjö-Duvnäs 15/8 – 28/9 2008
Text: Susanna Slöör

Jan Albert Carlssons och Karin Maria Jönssons gemensamma utställning bildar del två i årets program i Olle Nymans ateljé i Saltsjö-Duvnäs utanför Stockholm. Säsongen inleddes med Astrid Sylwan och fullbordas nu med två målare med den gemensamma nämnaren att de varit knutna till numera avsomnade Galleri Kavaletten. Förhoppningsvis kommer den här satsningen med dubbla utställningar med nutida målare att fortsätta. Då finns möjligheten att en ny kompletterande scen skapas för en rad intressanta och tyvärr idag ofta ”gallerilösa” konstnärer. Man kan inte nog upprepa vikten av att någorlunda regelbundet utsättas för utställningsrummets nyttiga eller nödvändiga prövningar.
Bristen på målargallerier med personlighet, kunskap och känsla märks tyvärr mer och mer för varje säsong som går. Det är särskilt trist med tanke på att målaren är så beroende av att utvecklas i relation till andra målare. Analogin till livemusikern ligger nära tillhands sett ur en viss synvinkel.

Jag har med uppskattning uppmärksammat både Jan Albert Carlssons och Karin Maria Jönssons konstnärskap vid ett par tillfällen tidigare. Även om mötet kan uppfattas som konstruerat och inte omedelbart stöttande så finns där heller ingen motsättning. Den platta ytans kamp om rummet förenar. Karin Marias existentiellt och känslomässigt färgade ting tvingar sig ut ur svärtan och skapar utrymmen för sinnestillstånd snarare än för kroppar. Kanske skapas även en ofrivillig distans i Karin Maria Jönssons verk på grund av reflexerna i glasen som täcker akrylmålningarna på papper.
Jan Albert Karlsson i sin tur tömmer sina avskalade interiörer på innehåll med hjälp av retfulla anspelningar på andra samtida kollegers verk. Varför väljer han annars den övergripande titeln ”Modern konst i hemmiljö”? Samtidigt har Jan Albert Carlsson svårt att dölja lusten till och talangen för detta specifika mediums uttrycksmöjligheter. Jag kan möjligen tycka att han här offrar för mycket av sitt eget språk i hyllningen till dessa anonymiserande rum. De kärva ackorden gnisslar torrt, säkert efter eget önskemål.
Mötet känns sammantaget något ofullbordat och inte helt bekvämt i detta annars så intressanta utställningsrum.

Omkonsts startsida