Inom konsten möts man ibland av en närmast genant övertro på den ungdomliga skaparkraften och en avsevärd fascination över det pubertalt fräcka. Denna romantiska inställning till det fruktbara i omognaden har visserligen i flera fall sin bärighet om man ser det historiskt (Rimbaud, Mozart t.ex.), men i det stora hela motbevisas teorin av verkligheten. Mognaden hos exempelvis den sene Beethoven eller Shostakovich leder otvetydigt till en friare och mer radikal "ungdomlighet" än den som enbart hämtar sin kraft ur konstnärens ringa ålder.

Birgit Broms demonstrerar med all tänkvärd tydlighet dessa tankegångar genom att i sina sista bilder (hon dog i oktober 2008) visa ett allt ungdomligare uttryck, och detta i kombination med en kaxig frihet som endast den erfarne kan uppvisa. I de stora målningarna närmar hon sig faktiskt uttrycket hos en annan frifarare: Torsten Andersson. Men det blir aldrig Andersson, det är fortfarande typiskt Broms.
     Personligen har jag alltid varit svag för rytmen och den kompositionella stringensen i serierna med skridskoåkare, men det hon uppvisar i de mer ornamentala stillebenmålningarna är inte mindre intressant. När hon överger diagonalen som underliggande struktur stannar tiden av och läsandet blir snarast cirkulärt. Blicken vandrar runt utan att finna en utgång; i bildens kärna finns ingen nåd och ingen förklaring. Och mötena mellan vibrerande linjer och inklistrade fragment överraskar fortfarande. Det är väl möjligt att de tidigare collagen kan sägas peka fram emot dessa hennes sena bilder, men helt självklart är det inte.

Samtidigt som man skulle kunna se denna utställning som ett bokslut är den också en början, och för dem som inte mött Broms tidigare är den en ypperlig inkörsport. Här visar hon sig från sin allra fräckaste sida, utan rädsla för att inte räknas till de unga - kanske just för att hon ofta är "yngre" än dem.
      Påståendet "Alla slutstreck är lögner" kan sägas äga sin riktighet, det inser man när man betraktar Birgit Broms sista målningar och collage. Dessa bilder låter sig knappast fångas av någon sammanfattande summering över den tid som förflutit.

Stockholm 2008-11-26 © Leif Mattsson

Utan titel, blandteknik, c:a 110 x100 cm © Birgit Broms

Utan titel, blandteknik, c:a 35 x 40 cm © Birgit Broms