"The Pianist (after Robert J.Lang), 2005, presenning, papper och stål, 147 x 340 x 198 cm © Matt Johnson

Att med en kort taxiresa förflyttas från Tate Moderns numera lätt bedagade utställningsrum till Saatchi Gallerys ljusa och spatiösa är som att resa från en betonggrå förort till ett hälsocenter. Få gallerier är så väl lämpade att presentera konst som just Saatchis.

Temat för 2009 års stora mönstring är ny amerikanskt abstrakt konst med kopplingar och referenser tillbaka till nittonhundratalets expressionism. Men begreppet "abstrakt" har här tolkats mycket fritt, så fritt att ordet till slut blivit tämligen innehållslöst; endast ett mindre antal av verken skulle kunna klassas som abstrakta enligt strikt konsthistorisk norm. Däremot är det allmänna intrycket lekfullhet och nyfiken experimentlusta, med hämningslösa stillån från nittonhundratalets konstscen.

"Sentinel", 2008, blandteknik, h 327 cm © Ryan Johnson	"The Unfair Advantage", 2003 akryl på PVC 152 x 274 cm © Kristin Baker

Det stora flertalet av deltagarna är födda på sjuttiotalet. Så också Matt Johnson (f.1978) som med utställningens signaturverk "The Pianist" illustrerar ovan nämnda lekfullhet och experimentlusta. Av en stor Klein-blå presenning har han på klassiskt origami-maner vikt en flygel med tillhörande pianist. Med en blinkning åt facettkubismen samt åt den avancerade österländska viktekniken lyckas han förena två utseendemässigt tangerande världar.

"Greeting Card 10a", 2007, akryl och bränt gummi, 243 x 487 cm © Aaron Young

Ett hädiskt angrepp på modernismens kanonisering kan spåras i flera konstnärers verk. Exempelvis har Aaron Young (f.1972) titulerat sin nästan fem meter breda målning "Greeting Card" efter en svit av Jackson Pollock. Och visst kan man ana en liknande rytmiskt svepande linjeföring som hos Pollock, men här har linjerna utförts av tolv motorcyklar som med spinnande däck bränt sig ned genom de olikfärgade lagren av akrylfärg - ett slags motorcykelscraffito(!) således.
     Även Kristin Bakers "abstrakta" målningar är påverkade av den rykande och dånande motorkulturen. Fragment av racerbilar insvepta i opalskimrande avgasmoln återkommer i flera av verken. Och de neonfärgade explosionerna är som färgkartor hämtade från Formula 1:s eller Nascars designindustri.

Jag får återkommande associationer till samtida svenska konstnärer, exempelvis när jag ser Sterling Rubys (f.1972) enorma "Kiss Trap Kismet". Där går tankarna till Katarina Norling. Och i Mark Bradfords (f.1961) kristalliniska stadslandskap sedda från ovan, dyker Kent Lindfors upp som min svenska referens.
     Till viss del kan även anslaget i Elizabeth Neels (f.1975) verk påminna om nordiskt naturlyriskt måleri från det sena nittonhundratalet. Men huvudsakligen går associationerna till Willem de Koonings valörrika expressionism samt engelskan Cecily Browns erotiska färgkaskader.

"Nine", 2007 blandteknik © Guerra de la Paz	"Kryptonite", 2006, blandteknik, collage på papper 249 x 301 cm © Mark Bradford

Det kubanska konstnärsparet Guerra de la Paz (Alain Guerra och Neraldo de la Paz, verksamma i Miami), är representerade med en skulptur som har formen av en textil jättemanet. Den bärs upp av nio människors ben - därav namnet "Nine". Materialet är återvunnet från soptippar och papperskorgar i Little Haiti, Miami. Här finns således, liksom i ett flertal av utställningens övriga verk, en medveten förskjutning bort från de traditionella konstnärsmaterialen till de med tydlig, för att inte säga rent demonstrativ, lågstatuskaraktär.

Som en introduktion till den unga amerikanska konstscenen fyller "Abstract America" klart sitt syfte. Utställningen är att likna vid ett smörgåsbord där mångfalden delvis får kompensera bristen i unicitet i de enskilda fallen. Och även om det övergripande temat känns kuratoriskt tilltvingat kan man ändå hitta åtskilliga återkopplingar till tidig amerikansk abstraktion. Men kanske skall man hellre använda den andra betydelsen av ordet "abstract" nämligen "sammanfattning". Då faller allt på plats, även utställningens titel.

London 2009-12-29 © Leif Mattsson

Saatchi Gallery | Omkonsts startsida