Frank Auerbach, "Rebuilding the Empire Cinema, Leicester Square" 1962 Oil on board, 152.5 x 152.5 cm	Frank Auerbach, "Maples Demolition Site", 1960 Oil on board, 148.6 x 153.7 cm

”I have never wanted to be a figurative painter in the sense of simply portraying something. I wanted to do a great image.”
(Frank Auerbach).

2000-talets febrila byggande och myriaderna av kranar tycks det här året ha tagit en tillfällig paus, åtminstone från min återkommande utsiktspunkt. London smälter samman tradition och nyheter på ett till synes okomplicerat sätt. Nya generationer av hus växer som svampar ur leran eller ur grunden på de gamla. Stadsplanen är sedan länge urholkad som en schweizerost till följd av historiens omvandlande nycker, omformande bränder och bombräder.
      Målaren Frank Auerbach (f.1931) inledde sitt första decennium som självständig konstnär med att intresserat följa röjningen av och uppbyggnaden av ett krigshärjat London från slutet av 1940-talet framåt, en skapelsens och förstörelsens urscen låg för ögonen. På Courtauld Gallery visas en svit av fjorton målningar ”London Building Sites” tillkomna mellan 1952 och 1962.

Frank Auerbach, "Summer Building Site", 1952 Oil on board, 76.2 x 106.7 cm	Construction of The Shell Building South Bank, c.1958,

Frank Auerbach vittnar om gemenskapen, som Londonborna dessa år delade, sprungen ur den gemensamma erfarenheten av att ha överlevt den stora katastrofen. Fattigdom parades med den medmänskliga viljan att hjälpa. Livet levdes mitt i det härjade stadsrummet bland kranar och byggställningar, utan avspärrningar och skyddsnät. Situationen var unik. När röjningsarbetet och uppbyggnaden väl var i gång handlade det om dagar för att dokumentera arbetet. Hundratals teckningar bearbetades i ateljén och utmynnande så småningom i de fjorton målningar som nu ställts samman för första gången. Varje verk är som en rest av tillståndet mellan natur och kultur, leran innan den blir till cementerad grund. Målningarna kan på sina ställen vara nära en decimetertjocka av lager på lager av färg. I de tidiga verken  är det endast jordpigment som skiljer ljuset från mörker i Auerbachs skapelser.

Maples and Co. Furniture Store, Tottenham Court Road, taken shortly after the building was almost completely destroyed, 1942.	Frank Auerbach, "Shell Building Site from the Thames", 1959 Oil on board, 152.4 x 121.9 cm

Om avsikten var att försöka fånga själva essensen av tillblivelsen, så påminner tillvägagångssättet om den då samtida schweizaren Alberto Giacomettis vanmäktiga försök att fånga ögonblicket när avståndet till den andre en kort stund överbryggas. I Giacomettis fall blev figurerna ständigt tunnare, längre och mer urgröpta. Auerbach tvingas lägga till lager på lager och färg tills bilden upplöses och pendlar mellan att vara verkligt fast materia och illustert ljus. Efter några minuters stirrande rakt in i dessa avlagringar ”immaterialiseras” scenen i det nyss påbörjade nybygget. Man färdas långt in i bilddjupet mellan byggropens klipphäng av rivmaterial och svirrande kranarmar. De tunga tysta färgmassorna ruvar på en märkligt febril aktivitet, som först löses ut med den riktade uppmärksamheten som motprestation.  

Construction of One New Change Street, behind St Paul’s Cathedral, 1955	Frank Auerbach, "Study for Shell Building Site from the Festival Hall" c.1958 Pencil on paper, 19 x 22 cm

Tillsammans med Francis Bacon, Lucian Freud och nära vännen Leon Kossoff brukar Frank Auerbach räknas till ”Londonskolan”  och betraktas som efterkrigstidens verkliga förnyare av det brittiska måleriet. Hos dem kan man spåra en ambition eller attityd som kan påminna om de abstrakta expressionisternas på båda sidan av Atlanten, men samtliga dessa Londonkonstnärer förankrar sitt måleri i en tydligare figurativ tradition. Men gemensamt gäller att låta den subjektiva tolkningen av sitt motiv eller ett inre tillstånd vara grunden i processen. ”Poesin som kommer ur hungern/längtan efter en ny bild.”
      I Sverige går det förbluffande lätt att dra en parallell mellan Frank Auerbach och Evert Lundquist. Den senare är snart aktuell med en retrospektiv på Moderna Museet i Stockholm. Uttrycket uppstod med den märkliga synkronicitet som sprider idéer och uttryck i sin samtid. Senare uppstod kontaktytor och Lundquists visades i London.
      Men där den svenske målaren kämpade med att skilja ljus från mörker i sitt inre kaos, så visar Auerbach i sitt ”byggplatsmåleri” på ett mer allmänt plan en skapelseberättelse, gödd av förödelsens livgivande kraft. Människan i sin prydno.

London 2009-12-29 © Susanna Slöör

The Courtauld Gallery | Omkonsts startsida