Fredrik Lindqvists verk andas en intensiv längtan efter äventyr, romantik, lust och liv. Det är som om själva essensen av ett pojkrum och drömmarna som ryms i detta fullkomligt exploderat över väggarna. Färgerna är som hämtade ur ett seriealbum, grälla och skrikiga. Verken talar om en önskan om att inte allt för snabbt behöva bli vuxen. Istället finns en önskan att hålla kvar den naiva och innerliga leken ytterligare en stund.

Drömmar om pirater och dinosaurier, om erövringar och upplevelser breder ut sig framför betraktaren. Den manliga äventyraren fantiserar om att nedlägga både kvinnor och vilda djur. Han är eftertraktad av män och kvinnor och han räds inget. Fullklottrade befolkas verken av grisar och apor, tigrar, nakna män, lösbröst och löspenisar, giraffer och luftballonger.
     I Lindqvists verk ryms alla slags fantasier om en annan värld. Men bakom pojkrumsäventyraren som så sorglöst drömmer sig bort på sängen döljs något annat. Porträttet av den rödhåriga buspojken har ett

ensamt, mörkt och sorgset drag över sig. Människorna är flyktigt och distanserat närvarande. Kropparna är där men inte tankarna, de är upptagna med att leta sig bort bland upplevelserna. De flyr kontakten med verkligheten. Kvinnorna i verken är oåtkomliga, avståndstagande kyliga eller kroppsligt utfläkta. Ansiktena döljs i ett tigerhuvud.

Lindqvists formspråk är starkt och direkt. Liksom i tidigare verk rör han sig barndomens värld. I perspektivet och de obarmhärtigt starka serietidningsfärgerna anas en önskan om självförverkligande dolt i drömmarens rädsla för att misslyckas. Tygstyckena som utgör de större verkens bas är hopsydda med grova stygn. Som med en besatthet har de rivits itu och sedan sytts ihop för att skapa segel till en dröm där eskapismen tagit överhanden. I världen som Lindqvist målar upp har den skruvade dagdrömmen blivit verklighet och drömmaren flytt till en annan värld.

Malmö 2009-11-25 © Anna Sandberg