Jag har sällan sett så mycket musik- och konstfolk trängas tillsammans under en vernissage på Malmö Konsthall. Det är omöjligt att höra invigningstalet eller få en skymt av bandmedlemmarna, om man inte vill knuffa sig fram vill säga. Sonic Youth har lockat, om inte en bred, så en ovanligt stor och initierad publik och frågan är, kommer de att lyckas koppla ihop musik med konst så det passar allas förväntningar?

Idén till en utställning om gruppens historia och sammanhang kring experimentell musik och konceptkonst föddes hos curatorn Roland Groenenboom. Han kontaktade Sonic Youth som skrev en lång lista över konstnärer och musiker de samarbetat med och inspireras av, sammanlagt drygt 160 konstnärer med minst dubbelt så många verk.
     Från golv till tak breder utställningen tematiskt ut sig. I första rummet visas gitarrer, skivomslag, posters, flyers och dokumentära inspelningar från gruppens turnéliv. Därefter följer verk av konstnärer från New York till USAs västkust och från fluxusrörelsens John Cage till beatgenerationens förgrundsfigurer Allen Ginsberg och William S. Burroughs.

Musik och ljud finns överallt både audioellt och visuellt. För självklart består utställningen av ett flertal ljudverk. Men det är mötet mellan dem som är det mest intressanta.
     John Cages ”Waterwalk” från 1960 hänger intill Sonic Youths tolkning av George Maciunas verk Piano#13 som mittemot möter Michael Morleys målade singelskivor, som är en hyllning till John Cages tysta komposition 4´33 (en singel rymmer bara 4,33 minuter). Ljud möter oljud som möter tystnad vilket skapar ett suggestivt rum att vistas i.

Även bildkonst och foto finns det gott om. I ett rum kan man slå sig ner i en fåtölj och titta på Cindy Schermans ”Doll clothes” från 1975. På väggen ovanför hänger fotografier av Ira Cohen och i närheten finns även ett verk av Åke Hodell.
      Ett fantastiskt performanceverk som visas på duk är ett dansstycke till John Cages 4´33, ”Stillness (in three movements)”. Tacita Dean filmar dansaren och koreografen Merce Cunningham och rörelsen består endast av enkla gester som signalerar början på styckets tre satser.

Hela utställningen bildar ett historiskt collage över den amerikanska konst- och kulturscenen från 1960-talet fram till idag. Populärkulturens serier, vinylskivor och hardcore möter den intellektuella högkulturens konst och litteratur. Det är mycket att ta in. Kuriosa för nördar eller kunskap för den vetgirige? Men genom att bygga upp utställningen tematiskt binds trådarna ihop. Sonic Youths referenser och konstnärliga förebilder känns oerhört spännande och meningsfulla att ta in och då behöver man inte ens vara ett fan av gruppen.

Malmö 2009-06-18 © Malin Josefin Forssell

Tony Conrad, Quartet, 2008, Mixed media sculpture / Sound installation, Courtesy of Green Naftali, New York and Galerie Daniel Buchholz, Cologne
Besökaren kan sätta sig på den upphängda bänken och skapa ljud på vajrarna som är kopplade till fyra förstärkare.

Tacita Dean, Merce Cunningham. First performance of STILLNESS ( in three movements) to John Cage’s composition 4’33’’ with Trevor Carlson, New York City, 28 April 2007
16 mm color film with optical sound, 4’33’’
Courtesy of Tacita Dean, Marian Goodman Gallery Paris/New York and Frith Street Gallery, London