Peter Vogel är internationellt verksam, men har tidigare inte ställt ut i Sverige. Han började som målare i slutet av 1960-talet och har också en bakgrund som fysiker och forskare. I sitt måleri ville han gestalta tiden och efter många experiment, som bland annat inbegrep att konstruera Duchamps ”Nude Descending a Staircase” som landskap, trodde han sig funnit lösningen: dolda interaktivt styrda högtalare i målningen. Men besökarna blev så fångade av ljuden att han tog bort duken och blottade elektroniken.
Peter Vogels verk är inte enbart om ljud och musik. Det är lika mycket skulptur, eftersom de gör betraktaren starkt medveten om rummet. Då kan konsten likna dans eller teater. Och man kan tänka sig måleri eller poesi - känslan av att närma sig någon eller något, känna kontakten och sedan märka hur kontakten dör bort när du avlägsnar dig…

Verken har en finess - en inbyggd fördröjning likt minnet; de upphör inte att ljuda direkt när man går, utan tonar bort på ett sublimt vis. Man anar tidens gång och människans försök att än en gång försöka överskrida sina gränser.
     En del verk känns trögare att få i gång, andra svarar mer melodiskt. Ett verk "Alternation" tycks ha svårt att frigöra sig från ett entonigt klingande som en pianonybörjare, medan ett annat svarar med ekon, ett tredje lockar med rytmer, några som "Roter Kreis" svarar med ljus på ljud… Vad som beror på dig och på hur verkets sensorer arbetar kan man inte veta. Det är också en insikt.
    Skulpturernas yttre är minimalistiska ekon av konstruktivistiska skulpturer som avantgardets konstnärer i den unga Sovjetstaten fascinerades av, som Tatlins torn. Men Peter Vogels skulpturer ger ett sprött, nästan sårbart intryck genom att elektronikens minsta delar är synliga. De verk som är monterade på väggen kan ses som reliefer, grafiska noteringar, som notblad.

Kanske har Peter Vogel en ansats att skapa allkonstverket, men av ett mer koncentrerat slag än Richard Wagners drömmar om ett Gesamtkunstwerk av opera, teater, poesi och bildkonst. Även de som omkring 1960 arbetade med ”mixed media” -föreställningar med elektronmusik, film, projektioner, lyrik, teater, dans, happenings - strävade efter att forma upplevelser som snarare skulle manifesteras i olika dimensioner än bli en syntetisk smälta. Peter Vogels förening av koncentration och mångfald inger även i detta historiska perspektiv stor respekt.
Sandvikens konsthall har med sina Vindöga-festivaler skaffat sig namn som en av landets mest intressanta mötesplatser för ljudkonst. Vindöga 09, som pågår 19–21 november, lovar video, bild- och ljudkonst, konserter och performance med lokala och nationella artister.

Sandviken 2009-11-02 © Niels Hebert

"Rytmic Sounds 1" © Peter Vogel

Kommentar till bilderna: "Schattenklavier" svarar med dragspelstoner när verket hamnar i skugga "Rytmic Sounds" kan svara skuggan både med snabba rytmer och med stillsamma ballader. De fem propellrarna snurrar när ljud träffar "Fem fåglar".