Georg Baselitz Schwarzgründig (Remix), 29.XI.06, 66x50 cm
Courtesy: Galleri Bo Bjerggaard |
August Strindberg Stormigt Hav. Ruskprick., 1892 olja på papp,
31x19,5 cm
Foto: Hans Thorwid/Nationalmuseum |
Carl Fredrik Hill Utan titel (man),
1883-1911
svart krita på papper, 40,7x33,7 cm
Foto: Malmö Konstmuseum |
|
Det vilar något närmast sakralt över utställningen på Kalmar konstmuseum. Svala grå väggar stänger ute den gassande solen och lyfter konsten till en högre nivå. Skissen till Josephsons Näcken hänger ensam med bara en spotlight på sig. Drömsk, upphöjd som en altartavla.
De tre svenskarna från 1900-talets början, Hill, Josephson och Strindberg är alla imponerande särlingar. Var och en på sitt sätt. Här möter de den egensinnige Georg Baselitz. Eller snarare tvärt om. Den tyske expressionisten tar i sina verk upp trådar som återfinns hos de tre. Omsorgsfullt och utan stora gester länkas de allihop samman. Utställningen är ambitiös och genomtänkt. Bakom allt anas en stor vördnad inför konstnärerna.
En vägg upptas helt av två stora verk av Baselitz. I en ljusare färgskala än resten tronar de över betraktaren. Släktskapet med Hills teckningar är tydligt. Dessa hänger hemliga och intima i mitten av rummet, lite avskärmade. Men alla förenas genom samma ivriga expressiva uttryck. Trots att de rör sig i olika genrer och tider är egenheten och utanförskapet likartad. I Baselitz verk, alla målade under de senaste tjugo åren, dyker föregångarna upp: i skepnad av Hills oformliga jättar och stormfåglar, med samma frenesi som i Strindbergs upprivna landskap, lika hetsiga som Josephsons plågade figurer.
Färgerna är mörka och dova, verken intensiva och levande. I Tyskland efter andra världskriget stod Baselitz utanför sin tid. Hans bilder vittnar om ensamhet och rotlöshet. Hos svenskarna har han funnit samma känsla av utanförskap.
På varje vägg möter verken varandra. Strindbergs landskap suffleras av en mörk, olycksbådande Baselitz. De olika teknikerna och stilarna kompletterar varandra. Det är uppenbart att tysken tagit djupt intryck av de tre svenskarna. Alla ger de utlopp för samma inre storm, sen må motiven vara landskap, stormfåglar eller hukande jättar. Svärtan och plågan har de gemensamt.
Som betraktare är jag oerhört tacksam för detta. Var för sig är de enastående nog. Sammanförda till en helhet koncentreras deras genialitet ytterligare. Och skapar trots allt en känsla av lugn mitt i den inre stormen.
Kalmar 2010-05-26 © Anna Sandberg |
|
Georg Baselitz Der Hirte (Remix), 2007 65x51 cm Courtesy: Galleri Bo Bjerggaard
Ernst Josephson Domalder, tusch på papper 31x23,5 cm Foto: Waldemarsudde
|