Det är nästintill omöjligt att förbigå Alice Neels egen historia inför verken på utställningen. Hon levde ett liv kantat av personliga tragedier. Hon blev övergiven, förlorade ett barn och fråntogs ett annat. Älskare, en förlorad dotter, vänner och dåtidens konstkritiker fyller väggarna.

Femtionio verk, fördelade på nio olika teman, visas på Moderna Museet Malmö. Utställningen kommer närmast från London. Det är första gången Alice Neel presenteras så stort i Sverige. Det känns som om hela hennes liv hänger på väggarna. För Neel, mest känd som porträttmålare, är det naturligt att just porträtten dominerar. Men även stadslandskapen bär på samma starka uttryck.
     Hennes tolkningar är inträngande och utlämnande. Ingen eller inget undkommer hennes kritiska öga. Defekter lyfts fram och personlighetsdrag nästan karikeras.

Porträttet av Andy Warhol, målat efter Valerie Solanas attack på honom, är plågsamt naket. Blundande exponerar Warhol den ärrade kroppen. Traumat stiger fram i förgrunden. Bakgrunden har Neel inte ens brytt sig om att färdigställa, väl medveten om var porträttets styrka ligger.
     Dottern hon sällan träffade ser uppfordrande och utmanande ut. Maken som övergav henne blir en kubansk Lucifer. Porträttet av den sjuka modern är djupt rörande. Ömsint och obarmhärtigt avslöjas ålderdomens förfall.

"Geoffrey Hendricks och Brian" sägs vara det enda lyckliga par Neel någonsin avbildade.
     Nakenstudierna av gravida kvinnor är något så sällsynt som porträtt där kvinnan framstår för betraktaren som mänsklig. Graviditetens vedermödor lyser starkt. Kvinnorna är otympliga, svettiga, tjocka och aviga. Det är så långt ifrån den objektifierade kvinnan som det går att komma.

Alice Neel väjde inte för livets mörka sidor, för defekterna, skavankerna och den mänskliga fulheten. Den som satt framför hennes duk fick sitt innersta blottat.
     Neel ger sig själv samma behandling. Naken med penseln i ena handen och färgtrasan i den andra poserar den 79-åriga konstnären på utställningens enda självporträtt.
     Det här är en sådan utställning som jag inte i förväg vetat om hur mycket jag längtat efter. Kraftfull och intensiv i sin mänskliga banalitet låter Neel människan bakom fasaden träda fram.

Malmö 2010-10-19 © Anna Sandberg

"Nancy och tvillingarna (5 månader)", 1971 © The Estate of Alice Neel

"Gravida Julie och Aligis", 1967
© The Estate of Alice Neel

"Hörnet 107:e gatan och Broadway", 1976