Olav Westphalen är en bland flera kreatörer som omformulerat konstnärsrollen för att kunna möta den post-postmoderna tiden. Ifrågasättandet av makt och hierarkiska strukturer kan redan sägas vara en delvis passerad strategi. Istället hämtar flertalet av de samtida konstnärerna (med näsa för modesvängningar) sin inspiration från femtio- sextio- och sjuttiotalens formalism - med den avgörande skillnaden att formalismen idag inte tillskrivs översinnliga evighetsvärden. Istället är det utseendena, formerna och distanseringen som inspirerar. Konstguden ler i sin himmel, väl medveten om att all utveckling är cirkulär.

I utställningspresentationen över Olav Westphalen beskrivs hans eklektiska bruk av metoder och media. Och just begreppet eklektisk är det som först kommer i tankarna. Därmed är också den tekniska skickligheten avgörande, om referenserna skall få något konstnärligt mervärde. Och visst finns den där: Kleenexstapeln äger en prefabricerad perfektion som skulle göra Andy Warhol stolt, och "Grand Canyon" är en tydlig blinkning till minimalistkretsen kring Donald Judd (inte en spår av mänskligt hantverk syns i den hightechblanka billacksytan).
    Men de stora tuschmålningarna refererar inte i första hand till konstområdet. Här närmar sig Westphalen istället de "magiska" illuminationer som förgyllde populärvetenskapliga böcker ända fram till fotografiets inträde.

Som en del av utställningen kan man (om man så önskar) se det relationistiska tilltaget att bjuda in en fertilitetsklinik till ett av rummen. Om FerCo verkligen skall anses ingå i Westphalens utställning är dock något oklart; kopplingen är inte helt oproblematisk.
     Men för att knyta an till de inledande raderna: omformuleringen av konstnärsrollen kräver vissa taktiska och strategiska förändringar. Den linjärt strukturerade konstutställningen är kanske snart ett minne blott, åtminstone på större konstmässor och i andra pretentiöst högprofilerade sammanhang. Den slutsatsen kan man exempelvis dra av den pågående Modernautställningen, där för övrigt Olav Westphalen visar ytterligare ett par av sina verk.

Stockholm 2010-12-14 © Leif Mattsson