Den ryske konstnären Chaim Soutine (1893-1943, verksam i frankrike) är bland annat känd för en svit stilleben med råa och grova köttstycken. Där frossade han i köttet som motiv, vilket kan fylla betraktaren med både vällust och avsky.
     Hans köttstycken står dock helt isolerade medan Björn Krestesens är insatta i ett sammanhang där det tydligt framgår hur djur är utsatta för övergrepp av oss människor. Djuren är fjättrade, utlämnade eller slaktade för att fylla våra magar, eller utsatta för medicinska eller vetenskapliga experiment. I verken ”Jag minns Laika” och ”Hund i konstruktion” är det människans bästa vän som är den drabbade.

Människan ses som skapelsens krona och hon tar sig självpåtagna rättigheter. I målningarna ”Andra stycket” och ”Tredje stycket” är köttstyckena upphängda mot en bakgrund som vittnar om förfall och förgänglighet, rester av en kultur som är på väg att upplösas. I ”Rituell skål” ligger puttrande kött och väntar på att tillfredsställa gommens frosserier. Detta något dystra scenario präglar en del av Björn Krestesens måleri och utförs med kraftfull och påträngande kolorit.
     Lättheten och i viss mån humorn dyker upp i en rad skissartade akvareller, bland annat i serien ”Sumo” där han skildrar den japanska kampsporten. Här handlar det inte om att krossa motståndaren utan bara att få honom ur balans. De tunga kropparna är viga och snabba och matcherna varar sällan mer än en minut. Kombattanterna uppträder med värdighet och visar varandra respekt, ett perspektiv som ofta saknas i vår relation till våra medmänniskor, miljöer och kulturer.