"Färssjön" © Eva Marklund

Eva Marklund växte upp nära en sjö med det märkliga namnet Färssjön i Söderhamns utkant. När hon nu ställer ut på Kvarnen i Söderhamn är utgångspunkten minnen och nytagna fotografier av sjöns stränder, som hon fört över till järnplåt i reliefer och i en skulpturinstallation.
     Utställningens ena del består av reliefer med Färssjön som motiv, men också två verk som gestaltar ett utsnitt av Himalaya och ett stort fotoverk med titeln "Sol", ett öga med en pupill av vitt ljus. Den andra delen är en installation med Färssjön i centrum, en cirkel av järn som svävar i rummet och knyter ihop ständerna till sjöns helhet. I rummets periferi finns sex porträtt av en kvinnas ansikte, mer närvarande i sig själva än iakttagande. Det är ett enkelt verk, och mycket vackert. Sjön blir utställningens nav, både bildligt och bokstavligt.

Till det yttre är det en gles utställning, men med stor poetisk täthet. Ett sjölandskap som detta tror jag alla minns, kanske särskilt från barndomen, och man kan alltid inom sig se dessa landskap: trädens oändligt skiftande former och skogsrandens egg och skogens rörelser och ljud, Man kan tänka sig hur ett barn fantiserar om dessa avlägsna trädtoppar, att de är mossa, skum, kulisser eller hål i landskapet.
Ofta är minnen av landskap i konsten mer berättande. Man kan tänka sig att Färssjön ligger varsomhelst. Eva Marklund söker psykologin bakom hur minnen tolkas.