På Gagosian Gallery, 980 Madison Avenue, New York City, visas fram till 22 oktober den brittiska konstnären Jenny Savilles Continuum – en storslagen presentation av måleri och teckning, både till format och utförande.
Jenny Saville som slog igenom 1997 har kallats en återuppfinnare av det figurativa måleriet. Genom hela sin karriär har hon specialiserat sig på framställningen av kvinnokroppar, av deras fysiska egenskaper såväl som villkoren de existerar under. Hon har bland annat ägnat mycket tid åt att studera bilder av trafikskador och sjukdomar, och fick under en tid möjlighet att följa plastikoperationer på nära håll hos en kirurg i New York. Färgpaletten hon använder har hon själv kallat ”pots of liquid flesh”.
Med Continuum, som är hennes första New York-utställning på åtta år, lyfter Saville för första gången in barnet som motiv. Hon använder sig högst medvetet av konsthistorien genom att direkt referera till det kollektiva bildbiblioteket av mödrar och barn, såsom Michelangelos och da Vincis skildringar av den heliga familjen.
Men Saville ger moderskapet en annan och mer intellektuellt utmanande mening, öppet för tolkning, |
genom att omge modern och barnet med fyra i stort sett identiska ansiktsporträtt av en kvinna med fläskläpp och svullna ögon ur serien Red Stare Head
Yviga och samtidigt precisa penseldrag och grafitstreck i lager på lager uttrycker kraft eller kamp. Det hårda, bleka ljuset tillför ytterligare betydelser vid sidan av moderskapsbilder från idealiserande madonnaporträtt och mammamagasin på glättat papper.
Man skulle önska ett konstnärskap som behandlar moderskap ur ett subjektsperspektiv som här inte automatiskt ses i ljuset av en manligt färgad konsthistoria och tvingas in under ett feministiskt paraply. Men Savilles konstnärskap är inte beroende av detta perspektiv, utan vinner kraft av det genom ett strategiskt val från hennes sida.
Utställningen Continuum är både tekniskt virtuos och sätter tanken i rörelse. På Gagosian påverkas målningarna dock inte särskilt positivt av hängningen. Uppdelad på två våningsplan, där betraktaren måste passera kontorslokaler och hissar blir den svår att överblicka.
New York 2011-09-28 © Mattias Lundblad |
