Magnus Wassborg kallar sina målningar i akvarell och blyerts på Centralgalleriet i Gävle för ”Anteckningar”. Han plockar sönder eller sätter ihop något som kan vara en vävstol, en motor eller kanske ett gammalt tryckverk. Spår av röda och svarta mönsterblommor är som minnen av en hantverksmässig industri (som det funnits gott om i Eksjö där han bor).
    Här finns den traditionella sprängskissen, men noteringarna är inte exakta utan har minnesanteckningens karaktär. Man anar olika plan av tid och platser där och då de människor, som indirekt medverkar, levde nära hantverket. Det hantverk industrin så osentimentalt trängt undan.

Två av Magnus Wassborgs skulpturer i trä heter ”Rekonstruktioner”. De påminner om vävstolar, men man undrar: Rekonstruktioner av vad? Deras prydlighet och mekaniska oskuld tillsammans med en för oss okänd historia och funktion framkallar känslor av förlust av tid och rum.
     Det sönderdelade trästopet heter ”Abstraktion”. Som abstraktion förlorar stopet beredskapen att stå den törstige till tjänst. Kanske kan man tala om en mental sprängskiss av abstraktionens problematiska sida.
      I ett par akvareller har Wassborg infogat arkitektritningar gjorda före datorns tid: en radhuslänga bakom svarta färgsjok med ett mörkt centrum. Här närmar sig Magnus Wassborg berättelser som tycks öppna ännu fler perspektiv.

Gävle 2011-12-13 © Niels Hebert