Sittande på högtalaren väntar den blygsexigt leende tonårsflickan på sin musikaliska entré. På målningen i bakgrunden ser man ett kors och en knäböjande naken man som underdånigt tillber en kvinnostaty med enorma bröst – en tablå som knappast kräver någon djuplodande psykoanalytiker för att blotta sin erotiska kraft och barlast.

Visst bankar Balthus på dörren; tankarna löper direkt till denne maniske erotoman som så målande fångat den mest förbjudna pubertetserotiken. Men där Balthus fascination stannar vid det puerilt outvecklade hos den unga kvinnan låter Patrik Andiné henne ofta blomma ut fullt – till en storbystad modersdrottningen, en Mama Maggiore.
     Det är också titeln på en av Andinés målningar. I den ser man ryggen på en liten scoutpojke som får en dubbeltydig smekning på sin lilla scouthatt av den moderliga förförerskan i ondulerad frisyr och löst sittande klänning. I bakgrunden ser man en suddig och grå vinterskog: ett mysterium, det okända och lockande, en erotisk avgrund, kanske en debut?

Andinés bilderotik har tveklöst något humoristiskt över sig, en komik för de sensuellt nyfikna. Men i vissa verk tar humorn andra vägar; återkommande är de tragikomiska och låtsas-seriösa männen som traskar omkring i sina dåligt sittande skyddskläder, möjligen sydda av jerseytyg. De tycks ändlöst upptagna av obegripliga undersökningar, av verksamheter som trots deras övermogna kroppar mer hör hemma i sandlådans domäner.