Sex vita män skändar en ensam svart man – utomhus, på natten, i skenet av bilstrålkastare. Scenen är så brutal att den knappast hade släppts igenom på TV:s rapport – i alla fall inte utan ett obligatoriskt ”vi vill varna känsliga tittare för…”. Och visst är den smärtsamt rå och kompromisslös, konstnären Edward Kienholz installation Five Car Stud. Som betraktare kan jag fritt traska runt bland förövarna, ta en närtitt på den mörkhyade mannens hjärtskärande ansiktsuttryck, det spända repet, kniven mot offrets könsorgan, hagelbössan…

Scenen väcker givetvis avsky, äckelkänslor, indignation – men knappast aggressiv ilska. Annat var det på Moderna Museet nyligen. När Sveriges (vita) kulturminister karvade i en mörkhyad kvinna (som både var en tårta och konstnären Makode Linde) – med samma förtvivlade offerskrik som resultat. Kulturministern var både publik och förövare medan Kienholz installation erbjuder publiken en trygg tillflykt som oskyldig betraktare. Ingen fara på taket så länge moralen finns på rätt sida av skranket.

Kopplingen mellan Kienholz och Linde är naturligtvis en efterhandskonstruktion – 40 år skiljer verken åt. Ändå är det (ny-)premiär för Five Car Stud. 1972 visades det på Documenta i Tyskland, för att därefter förbli nedpackat hos en privat samlare i Japan ända fram till 2011, då den amerikanska konstpubliken fick se det för första gången – och därefter den danska här på Louisiana.
     Under tiden har Kienholz ryktbarhet manifesterats med helt andra installationer. Alla i naturlig storlek med en patina av smuts, kulturell degeneration, vardagens sjuka, bisarra och skrämmande skuggsida. Men ingen med en sådan råhet som Five Car Stud. Bilars utseende förändras så klart under 40 år men hur är det med värderingar, attityder, reaktioner?

Edward Kienholz identifierade sig inte själv med rollen som politisk konstnär, och var det heller inte om man med politisk konst främst tänker på t ex Picassos Guernica eller Gerhard Nordströms målning av en hängande FNL-soldat från en amerikansk helikopter. Men så har också giftigheten hos Picasso och Nordström avtagit med avståndet till de avbildade händelserna medan Kienholz Five Car Stud ännu väcker avsky.
Det intellektuella haveri som sex vita män här illustrerar är av samma slag som det som amerikanska soldater illustrerade i verklighetens Guantanamo eller president al-Assads soldater i dagens Syrien. Så försvinnande kort kan en tidsrymd på 40 år förefalla.

Humlebaeck 2012-06-19 © Martin Hägg