Det är fascinerande hur ett så alldagligt material som transparent packtejp kan ges en så kristallinisk och immateriell struktur. Det kroatiskt/österrikiska designkollektivet Numen/For use har lyckats att, med hjälp av cirka 28 000 meter tejp, förvandla Färgfabrikens industriråa interiör till ett scenrum av isslottskaraktär. Mellan pelarna har tejpen spänts i lager på lager tills svävande lufttunnlar uppstått – utrymmen som besökarna kan krypa och testa sina akrobatiska talanger i – om de törs.

Det är regissören Tobias Rydin som i samarbete med Färgfabriken bjudit in designgruppen Numen/For use (Sven Jonke, Christoph Katzler, Nikola Radeljkovic). Installationen har en tydligt dubbel funktion: förutom som konstutställning skall den tjäna som scenrum för Rydins långfilmsdebut "Kim". Utställningsdelen räcker dock långt som upplevelse, den är faktiskt en av de mer intressanta och maximalistiska presentationerna på den stockholmska scenen just nu.

Få höjer väl numera på ögonbrynen inför konstens ambition att spela dubbla roller, eller inför en upplevelsekonst som tar mer än bara betraktarens visuella förmågor i anspråk.
      Under hösten 2011 kunde man dessutom, på Wetterling Gallery i Stockholm, se en annan packtejpsinstallation, då av Johnny Boy Eriksson. Men där låg fokus mer på materialets lågstatusprägel än, som här, på dess styrka, elasticitet och förmåga att sprida och återkasta ljus likt glas eller kristall. Numen/For use's installation är ett utmärkt exempel på hur scenografiska landvinningar kan återbrukas inom andra sammanhang än det rent sceniska.