Att komma in i Andreas Ribbungs utställning på Galleri Se i Falun är som att hamna mitt i berättelser och försöka hänga med. Målningarna är i litet format och måleriet mer avspänt än det jag tidigare minns av Anderas Ribbung. Här finns diskussioner om skapandet, referenser till klassiker – och en värld där färgerna lyser och lättar, ibland i naivismens grannskap.

Syner har tolkats som gudarnas budskap. Men budbärarna kan kallas målare eller poeter. När Johannes berättar om sina uppenbarelser av änglar och monstret, som i Bibeln liknas vid en panter, fäktar han med armarna; han och ingen annan är den som skapar.
     Men även en diktare kan känna sig liten inför det som växer fram ur dennes händer, likt Matteus i målningen av evangelistens möte med ett gudomligt ljus. Frågan är alltså om vi talar i egen sak eller går en högre makts ärenden. I ”In the wrong frame of mind” tycks Matteus bli irriterad när han störs av en ängel i rummet. Caravaggio tolkade incidenten annorlunda.

Med säker backhand håller en björnflicka i gång tennismatchen, trots de många bollarna i luften. En nöjd kvinnogestalt betraktar nallen. Handlar det om lärarens stolthet och glädje, eller kanske diffusa avund, inför den unga begåvningen? Tydligare är berättelsen om åldrandets reträtter, om honom som får nöja sig med att se på när de andra badar.
     I ”Å andra sidan” anar vi att gestalten i förgrunden drabbats av insikten om hur ojämnt villkor som fattigdom, gränser, politik och kärlek fördelas i tillvaron.